Dag 02 – Min första kärlek

Detta är svårt att skriva om. Jag vet inte hur jag ska börja.

Min första riktiga kärlek är idag en av mina bästavänner.
En som ställer upp i alla lägen, en som står där när alla dörrar stängs, en som lyssnar och ger mig stöd. En som släpper mig in i hans liv. En som alltid vill mig väl! En som skyddar mig fullt ut. En som aldrig sviker mig.
Men innan vi kom ändå hit så var det katastrof.

Vi var tillsammans för ca 2-3 år sedan, vi höll på i ett år. Det gick inte, men ingen insåg det.
Jag blev krossad gång på gång. Men jag var blind, kärleken gjorde mig blind. Jag var så kär, jag var så förälskad. Jag ville aldrig inse att det inte gick, utan jag ville hela tiden försöka! Försöka något som inte gick!
Jag ville inget annat än att ha honom vid mig hela tiden, känna hans närhet.
Men en dag tog det slut!
Jag var krossad, sårad och så jävla ledsen och besviken på mig själv!
Hur kunde jag drabba mig själv på det där sättet? Jag gjorde det för att jag var så kär och blind!

Men trots allt det som hände för många år sedan så är vi bästa vänner idag. Och vi kommer jätte bra överens och vi kan lita på varandra och säga allt till varandra! Vilket gör mig så jävla glad!

Vi gick inte ihop i kärleks förhållandet, men i vänskapen så går det toppen!♥


Jag, Haley & Andreas♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0