Ligger i sängen
Ligger i sängen nu. Stängde ner datorn för ett tag sedan. Men fastnade i badrummet. Borstat tänderna och hållt på. Tvätta av mitt smink för en gång skull. Skönt är det. Brukar sällan göra det. Men idag fick jag ett ryck mitt i natten. Smört in mig med kräm och känner mig fräschare än någonsin. Tog vaselin på mina ögonfransar också! Visste ni att det gör så att det växer snabbare och blir tjockare? Och att de dessutom inte förstör ögonfransarna när man använt mascara? Läste det någonstans och har testat det förr. Och det hjälper. Synd bara att jag gör det så sällan. Jag har korta fransar egentligen. Då jag drog av en massa när jag var mindre att jag inte hade några kvar. Så jag tackar fan för att de har växt och att jag har några idag! Ibland har man tur.. Haley ligger har bredvid mig och andas. Hon är trött mitt lilla troll. Och jag med. Men kan inte sova. Men ska väl försöka. Så sov nu gott när ni nu lägger er!<3
Sängen kallar..
nu är det dags för mig att lägga mig.
snackat lite med hampus. inget speciellt sagt. han undrade var jag hade beställt tröjan med hörlurar. Jane skickade hemsidan innan, men sen stängde jag ner det utan att kolla vad sidan hette. ska leta upp det imorgon. och så hoppas jag på att jag får tröjorna imorgon:) ska bli kul att testa. sen så ska jag fota mina klänningar och allt som jag köpte idag:)
men nu så är det sängen som är viktigast! ska tvätta lite imorgon också.
så får se när jag lägger upp bilder!
men sov gott söta ni! och dröm fina drömmar:)
puss&kram
snackat lite med hampus. inget speciellt sagt. han undrade var jag hade beställt tröjan med hörlurar. Jane skickade hemsidan innan, men sen stängde jag ner det utan att kolla vad sidan hette. ska leta upp det imorgon. och så hoppas jag på att jag får tröjorna imorgon:) ska bli kul att testa. sen så ska jag fota mina klänningar och allt som jag köpte idag:)
men nu så är det sängen som är viktigast! ska tvätta lite imorgon också.
så får se när jag lägger upp bilder!
men sov gott söta ni! och dröm fina drömmar:)
puss&kram
next to you
vet ni vad? - det känns ovanligt skönt att bara få vara med sig själv. eller bara vara ensam.
inte tänka eller visa hänsyn till någon annan, mer än sig själv och såklart Haley.
att jag får röra mig fritt och vet att jag kan ta mig fram med tåg eller något annat. det är skönt att känna att man inte längre är innelåst. när jag bodde i löberöd kände jag mig mer eller mindre fängslad. bussarna suger och körkort har jag inget! dåligt val!
nu när jag bor här i eslöv hos min mamma känner jag mig friare än någonsin. på mindre än en vecka har jag varit hos min syster och hälsat på 2 gånger, och hon har varit här också.
jag träffar vänner som bor i eslöv. dessutom träffat nya som förstår mig bättre än de som sa att de fanns där och aldrig skulle ta någon parti. vänner som jag vet var jag har, när jag vänder mig om vet jag att de finns där för mig, alltid! det är vad jag kallar vänner!
folk som man trodde stod en nära var bara ett gäng falska människor. inget jag behöver!
hur som helst så är jag lycklig nu. jag mår bra igen! jag har tänkt mycket, och jag tänker fortfarande. men jag har kommit på att ingenting kan göra mig lika lycklig som min dotter. jag behöver inte kärlek. räcker den kärlek jag får av min dotter! jag behöver inte någon som ligger och håller om mig och pussar mig dygnet runt. behöver inte någon som står där, men som ändå inte skyddar mig för allt. då kan jag lika bra göra det själv.
någon dag kanske jag vill testa på kärlek igen. men den dagen är inte idag, inte imorgon eller om några månader. jag vill klara mig själv. vara självständig och bara vara den jag är.
jag vill inte vara någon annan, jag vill vara den människan jag är. och jag tänker inte förändra mig för någon annan heller. för jag vet att någon dag, kommer någon att ta mig exakt för den jag är! & jag väntar hellre till den dagen någon älskar mig för den jag är. och inte för någon som jag borde bli.
visst saknar jag att sova intill någon, saknar att vakna upp av pussar, saknar att stå där och laga mat åt någon som är vrålhungrig. saknar att äta med någon och titta på tv med någon, och känna att vi är en "familj". men jag är helt säker på att den saknaden kommer att försvinna. lågan kommer slockna helt en dag! jag är säker på det!
jag vill få det bekräftat att jag kan vara själv och inte alltid behöver någon som står där vid mig och tittar på när jag blir skadad eller när någon står och skriker och puttar på mig. jag vill ha någon som skyddar mig i alla lägen, någon som älskar mig för den jag är, någon som tar mig framför alla andra. någon som ser mina brister men älskar mig ändå och försöker reda ut det tillsammans med mig. och någon som säger "-våra brister gör oss till människor!"
detta inlägget är inte riktad åt någon. ni som ens tänker tanken att jag hänger ut någon kan sluta direkt. jag berättar det som jag vill, och det som jag känner! & jag har all rätt att känna och tycka det!
berättar inte att någon annan är dålig eller något. men vad jag vill känna och uppleva! thats it!
-one day when the sky is falling i´ll standing right next to you
inte tänka eller visa hänsyn till någon annan, mer än sig själv och såklart Haley.
att jag får röra mig fritt och vet att jag kan ta mig fram med tåg eller något annat. det är skönt att känna att man inte längre är innelåst. när jag bodde i löberöd kände jag mig mer eller mindre fängslad. bussarna suger och körkort har jag inget! dåligt val!
nu när jag bor här i eslöv hos min mamma känner jag mig friare än någonsin. på mindre än en vecka har jag varit hos min syster och hälsat på 2 gånger, och hon har varit här också.
jag träffar vänner som bor i eslöv. dessutom träffat nya som förstår mig bättre än de som sa att de fanns där och aldrig skulle ta någon parti. vänner som jag vet var jag har, när jag vänder mig om vet jag att de finns där för mig, alltid! det är vad jag kallar vänner!
folk som man trodde stod en nära var bara ett gäng falska människor. inget jag behöver!
hur som helst så är jag lycklig nu. jag mår bra igen! jag har tänkt mycket, och jag tänker fortfarande. men jag har kommit på att ingenting kan göra mig lika lycklig som min dotter. jag behöver inte kärlek. räcker den kärlek jag får av min dotter! jag behöver inte någon som ligger och håller om mig och pussar mig dygnet runt. behöver inte någon som står där, men som ändå inte skyddar mig för allt. då kan jag lika bra göra det själv.
någon dag kanske jag vill testa på kärlek igen. men den dagen är inte idag, inte imorgon eller om några månader. jag vill klara mig själv. vara självständig och bara vara den jag är.
jag vill inte vara någon annan, jag vill vara den människan jag är. och jag tänker inte förändra mig för någon annan heller. för jag vet att någon dag, kommer någon att ta mig exakt för den jag är! & jag väntar hellre till den dagen någon älskar mig för den jag är. och inte för någon som jag borde bli.
visst saknar jag att sova intill någon, saknar att vakna upp av pussar, saknar att stå där och laga mat åt någon som är vrålhungrig. saknar att äta med någon och titta på tv med någon, och känna att vi är en "familj". men jag är helt säker på att den saknaden kommer att försvinna. lågan kommer slockna helt en dag! jag är säker på det!
jag vill få det bekräftat att jag kan vara själv och inte alltid behöver någon som står där vid mig och tittar på när jag blir skadad eller när någon står och skriker och puttar på mig. jag vill ha någon som skyddar mig i alla lägen, någon som älskar mig för den jag är, någon som tar mig framför alla andra. någon som ser mina brister men älskar mig ändå och försöker reda ut det tillsammans med mig. och någon som säger "-våra brister gör oss till människor!"
detta inlägget är inte riktad åt någon. ni som ens tänker tanken att jag hänger ut någon kan sluta direkt. jag berättar det som jag vill, och det som jag känner! & jag har all rätt att känna och tycka det!
berättar inte att någon annan är dålig eller något. men vad jag vill känna och uppleva! thats it!
-one day when the sky is falling i´ll standing right next to you
videoblogg
Grattis till er<3
Nu har äntligen min finaste vän fått sitt efterlängtade barn. Jag har varit så pirrig och glad sedan igår då jag fick reda på att hon hade åkt in. Och nu är jag lycklig för deras skull!
Jag vet exakt hur hon känner, hur hennes kille känner. & jag vet hur mycket hon längtade efter detta! & nu äntligen var det dags, nu har hon fått sin fina prins och han är alldeles fin och alldeles perfekt!
Inte ens jag som fött barn, men jag är lycklig. Undra varför egentligen?
För att jag vet att kärleken översvämmar och allting är helt perfekt när man ligger där och får upp sitt barn på bröstet. Jag vet hur det känns, jag kommer ihåg det fortfarande. Det är en stund som jag sent kommer att glömma, jag kommer nog aldrig ens att glömma det!
När jag la där och hade så ont, men att jag höll ut för jag visste vad jag skulle få sen. Något alldeles perfekt och vackert! Det var värt väntan och smärtan!
Ärligt så var det första gången i mitt liv som jag grät glädjetårar. Aldrig någonsin i hela mitt liv har jag gjort det förr! Första gången i hela mitt och Hampus förhållande var både jag och Hampus kärleksfulla, han stod där och höll om mig, trots att jag var arg och väldigt irriterad på honom för att jag hade ont. Trots att jag skrek och slog bort honom så tog han imot det. Han stod där och verkligen ställde upp! & stötta mig ända till slutet.
När vi väl fått lilla Haley så grät vi båda två, av lycka! Kärleken tog över allt! Kärleken övervinner allt!
Jag kommer ihåg hur allting förändrades med på ett bra sätt. Det fanns ingen annan mer än vi tre.
& jag tror att det är så min fina vän och hennes kille känner just nu. att det endast är de tre som finns!
& jag tycker att de har rätt till att skita i allt annat och njuta fullt ut!
det får man lov att göra! & jag vet att de kommer bli fina föräldrar!<3 jag älskar er alla tre.
jag minns stunden du kom till världen.
bästa stunden i hela mitt liv.
jag älskar dig mer än något annat & kommer alltid att göra!
Jag vet exakt hur hon känner, hur hennes kille känner. & jag vet hur mycket hon längtade efter detta! & nu äntligen var det dags, nu har hon fått sin fina prins och han är alldeles fin och alldeles perfekt!
Inte ens jag som fött barn, men jag är lycklig. Undra varför egentligen?
För att jag vet att kärleken översvämmar och allting är helt perfekt när man ligger där och får upp sitt barn på bröstet. Jag vet hur det känns, jag kommer ihåg det fortfarande. Det är en stund som jag sent kommer att glömma, jag kommer nog aldrig ens att glömma det!
När jag la där och hade så ont, men att jag höll ut för jag visste vad jag skulle få sen. Något alldeles perfekt och vackert! Det var värt väntan och smärtan!
Ärligt så var det första gången i mitt liv som jag grät glädjetårar. Aldrig någonsin i hela mitt liv har jag gjort det förr! Första gången i hela mitt och Hampus förhållande var både jag och Hampus kärleksfulla, han stod där och höll om mig, trots att jag var arg och väldigt irriterad på honom för att jag hade ont. Trots att jag skrek och slog bort honom så tog han imot det. Han stod där och verkligen ställde upp! & stötta mig ända till slutet.
När vi väl fått lilla Haley så grät vi båda två, av lycka! Kärleken tog över allt! Kärleken övervinner allt!
Jag kommer ihåg hur allting förändrades med på ett bra sätt. Det fanns ingen annan mer än vi tre.
& jag tror att det är så min fina vän och hennes kille känner just nu. att det endast är de tre som finns!
& jag tycker att de har rätt till att skita i allt annat och njuta fullt ut!
det får man lov att göra! & jag vet att de kommer bli fina föräldrar!<3 jag älskar er alla tre.
jag minns stunden du kom till världen.
bästa stunden i hela mitt liv.
jag älskar dig mer än något annat & kommer alltid att göra!
Ursäkta!
Hejsan bloggen. ursäkta min dåliga uppdatering här!
Ibland suger jag verkligen på att blogga. men ska skärpa mig.
i fredags var det midsommar, firades inte med något speciellt. vi hade planerat att dra till tvedöra och vara där med vänner. men allting blev ju ganska ändrat när allt hände.
men hur som helst, så hade jag trevligt med mamma, bror & haley+ mammas kompisar.
började med att hampus kom in runt 13. träffa haley, och även hann vi snacka. skönt att träffa honom, och snacka med honom. jag visste att jag hade saknar honom, men när han väl var här så insåg jag verkligen att saknaden var enorm.
vi snacka iallafall och kom överens. och vi får se vad som händer. kanske går det, kanske inte. men nu har vi iallafall snackat.
nu ska jag umgås med jane!
Ibland suger jag verkligen på att blogga. men ska skärpa mig.
i fredags var det midsommar, firades inte med något speciellt. vi hade planerat att dra till tvedöra och vara där med vänner. men allting blev ju ganska ändrat när allt hände.
men hur som helst, så hade jag trevligt med mamma, bror & haley+ mammas kompisar.
började med att hampus kom in runt 13. träffa haley, och även hann vi snacka. skönt att träffa honom, och snacka med honom. jag visste att jag hade saknar honom, men när han väl var här så insåg jag verkligen att saknaden var enorm.
vi snacka iallafall och kom överens. och vi får se vad som händer. kanske går det, kanske inte. men nu har vi iallafall snackat.
nu ska jag umgås med jane!
haley förtjänar det bästa..
oavsett hur allting blir, så kommer Haley alltid att förtjäna det absolut bästa.
det är hon som kommer först. och från och med nu tänker jag släppa alla andra problem. rikta in mig på haley. den senaste tiden har jag mått dåligt, och det har haley med.
jag har försökt göra det bästa av saken. hittat på något med haley varje dag, lekt med henne även fast hon tycker att jag stör henne. jag har försökt stå på mig! för jag vet att mitt liv kretsar runt henne, att hon är den absolut finaste människan och att hon förtjänar det absolut bästa!
oavsett om jag och hampus ska gå skilda vägar så ska jag fortfarande stå på mig och finnas för min dotter. oavsett vad som än ska behövas. jag ska aldrig trycka ner mig själv och inte låta någon annan göra det heller.
haley förtjänar att må bra, hon är bara ett barn.
ett barn ska må bra, under hela uppväxten.
jag har själv haft en uppväxt som varit lite till och från. men här står jag idag och är en stolt mamma.
allting går att bearbeta bort, det må ta tid, men tiden läker alla sår?
jag har försökt bearbeta bort allt jag gått igenom, jag fick inte världens bästa uppväxt. så därför kommer jag att göra allt för att haley ska få den uppväxt jag inte fick. oavsett vad jag ska behöva offra. jag kan ge mig fan på att jag kommer att lyckas! det handlar bara om vilja!
självklart hoppas jag på det bästa, att vi kan vara en familj. så som vi var förr. men jag vill inte gå tillbaka till något som får haley att må dåligt! hon behöver inte föräldrar som bråkar och slåss.
hon behöver inte höra oss skrika. hon behöver trygghet. det är det enda ett barn behöver som allra mest!
hade vi inte haft haley så tror jag inte vi hade hållt oss ända hit, vi hade nog gått skilda vägar för länge sen.
vi kan fortfarande göra det nu. men det är svårare när man har något gemensamt. svårare när man har något tillsammans. och det är tufft för oss båda två! eller alla tre.
vi vill träffa haley varje dag, åtminstone jag! jag hade fått panik om jag inte hade fått träffa haley på en vecka, två eller vad de nu ska behöva vara.
visst att jag kunnat lämna över henne till mamma över en helg, men jag har alltid vetat att vi kommer tillbaka till tre igen. nu kommer det alltid att bara vara två. och det är det som skrämmer mig.
men oavsett vad som ska behövas så går haley först! & hon ska få det bästa av allt.
hon är vår skatt, vår prinsessa och allt kretsar runt henne!
det är hon som kommer först. och från och med nu tänker jag släppa alla andra problem. rikta in mig på haley. den senaste tiden har jag mått dåligt, och det har haley med.
jag har försökt göra det bästa av saken. hittat på något med haley varje dag, lekt med henne även fast hon tycker att jag stör henne. jag har försökt stå på mig! för jag vet att mitt liv kretsar runt henne, att hon är den absolut finaste människan och att hon förtjänar det absolut bästa!
oavsett om jag och hampus ska gå skilda vägar så ska jag fortfarande stå på mig och finnas för min dotter. oavsett vad som än ska behövas. jag ska aldrig trycka ner mig själv och inte låta någon annan göra det heller.
haley förtjänar att må bra, hon är bara ett barn.
ett barn ska må bra, under hela uppväxten.
jag har själv haft en uppväxt som varit lite till och från. men här står jag idag och är en stolt mamma.
allting går att bearbeta bort, det må ta tid, men tiden läker alla sår?
jag har försökt bearbeta bort allt jag gått igenom, jag fick inte världens bästa uppväxt. så därför kommer jag att göra allt för att haley ska få den uppväxt jag inte fick. oavsett vad jag ska behöva offra. jag kan ge mig fan på att jag kommer att lyckas! det handlar bara om vilja!
självklart hoppas jag på det bästa, att vi kan vara en familj. så som vi var förr. men jag vill inte gå tillbaka till något som får haley att må dåligt! hon behöver inte föräldrar som bråkar och slåss.
hon behöver inte höra oss skrika. hon behöver trygghet. det är det enda ett barn behöver som allra mest!
hade vi inte haft haley så tror jag inte vi hade hållt oss ända hit, vi hade nog gått skilda vägar för länge sen.
vi kan fortfarande göra det nu. men det är svårare när man har något gemensamt. svårare när man har något tillsammans. och det är tufft för oss båda två! eller alla tre.
vi vill träffa haley varje dag, åtminstone jag! jag hade fått panik om jag inte hade fått träffa haley på en vecka, två eller vad de nu ska behöva vara.
visst att jag kunnat lämna över henne till mamma över en helg, men jag har alltid vetat att vi kommer tillbaka till tre igen. nu kommer det alltid att bara vara två. och det är det som skrämmer mig.
men oavsett vad som ska behövas så går haley först! & hon ska få det bästa av allt.
hon är vår skatt, vår prinsessa och allt kretsar runt henne!
Chris brown & justin bieber
två fluggor i en smäll. jag älskar chris brown & justin har börjat bli mer en favorit de senaste månaderna.
eller ja, sedan jag hörde hans första låt.
så nu är jag lycklig att de har gjort en låt tillsammans. & sen att låten är bra och texten är otroligt fin.
lyssna på den:) & sen kan ni ju säga vad ni tyckte om den!
23e juni 2011
hejhejhejhej!
torsdag redan, och jag tyckte att veckan gått otroligt långsamt. kanske ändrar jag mig nu då.
haley vaknade inte förens 08.40 nån gång idag, hon kan sova rätt bra trots att hon la sig strax över 21 igår.
Skönt, jag somnade också hyfsat tidigt. men nu förtiden kan jag inte gå och lägga mig om jag har något som stör mig, och det är rätt störigt!
men men, idag kommer mamma hem, så vi har städat lite. nu ser här ut som ett hem igen!:)
inte lätt och vara två ungdomar, en hund och en bebis. allting blir så fräscht då liksom.
hade tänkt gå och byta om nu, sminka mig och borsta ut mitt korta hår!:) låter som en bra idé kan jag väl tycka.
vi kan väl höras mer sen, puss & kram<3
torsdag redan, och jag tyckte att veckan gått otroligt långsamt. kanske ändrar jag mig nu då.
haley vaknade inte förens 08.40 nån gång idag, hon kan sova rätt bra trots att hon la sig strax över 21 igår.
Skönt, jag somnade också hyfsat tidigt. men nu förtiden kan jag inte gå och lägga mig om jag har något som stör mig, och det är rätt störigt!
men men, idag kommer mamma hem, så vi har städat lite. nu ser här ut som ett hem igen!:)
inte lätt och vara två ungdomar, en hund och en bebis. allting blir så fräscht då liksom.
hade tänkt gå och byta om nu, sminka mig och borsta ut mitt korta hår!:) låter som en bra idé kan jag väl tycka.
vi kan väl höras mer sen, puss & kram<3
Haley dansar
jag kan väl bara säga att hon är en jäkel på att dansa. var movesen kommit ifrån
det kan jag inte svar på ännu. men tror inte det är från mig iallafall.
så ser det inte ut när jag dansar. tror jag!
absolut inget fel med hennes dans, men passar nog henne bättre än mig.
hade sett löjligt ut om jag hade ståt så ju;o
se på filmen och njut;)
mys bebis!
jag blir så glad när Haley är på mys & bus humör. det finns nog inget bättre.
vi har precis legat i sängen och myst, busat och skrattat:)
Man blir verkligen lycklig av barn, jag blir iallafall och vet inte hur jag ska förklara min känsla för er som inte har barn. Men jag tror att ni fattar.
Jag har alltid tyckt om barn, men att få ett eget är något speciellt, något underbart occh alldeles vackert!
haley är den som lyser upp min dag, min värld och ger mig energi när jag är som mest slut!
ingen kan någonsin ta över hennes plats, aldrig!
jag är lyckligt lottad som fick en sån fin dotter. 
vi är två stolta och lyckliga föräldrar som fick en sådan fin dotter.
& det kan ingen ta ifrån oss!
mätt i magen
nu är jag mätt, skulle lägga haley på middags vila, men somnade själv också. hihi
vaknade av att hampus ringde mig, han skulle egentligen hit men han kommer att jobba över för att de ska sluta tidigare imorgon så vi ska se hur sent det blir annars tar vi det imorgon istället.
sen så skulle jag sova vidare, men fick för mig att jag var hungrig, så jag rotade i frysen. hittade köttbullar och det blev det och potatismos på det med vitlöksbröd. IKEAS vitlöksbröd är nog den godaste!
Haley fick också äta, efter maten fick hon majs i skålen och där satt hon och åt! Hon är verkligen en majsätare. Min syster gav henne majs igår som hon fick plocka själv. trodde inte hon skulle gilla det, men det gjorde hon!
så hon fick köra på plocka majs idag också. Nu är hon mätt hon med och lägger nu lite i blöjan.
Ska ta och byta på henne så fort hon är klar.
när vi satt vid matbordet så skulle jag och min bror få henne att säga mamma, det gör hon så sällan nu förtiden. säger oftast "papa". men vi gjorde ett försök och visst sa hon "papa" hela tiden bara för det.
men när vi gav upp sa hon naturligvist "mama" hela tiden. denna tösen är en riktig luring!
säger man "nej" till henne så virrar hon på huvudet. ja, tösen förstår mer och mer för varje dag som går! & jag är en stolt mamma!
Nu ska jag byta på lill skiten. så vi hörs sen!
världens finaste flicka.
vaknade av att hampus ringde mig, han skulle egentligen hit men han kommer att jobba över för att de ska sluta tidigare imorgon så vi ska se hur sent det blir annars tar vi det imorgon istället.
sen så skulle jag sova vidare, men fick för mig att jag var hungrig, så jag rotade i frysen. hittade köttbullar och det blev det och potatismos på det med vitlöksbröd. IKEAS vitlöksbröd är nog den godaste!
Haley fick också äta, efter maten fick hon majs i skålen och där satt hon och åt! Hon är verkligen en majsätare. Min syster gav henne majs igår som hon fick plocka själv. trodde inte hon skulle gilla det, men det gjorde hon!
så hon fick köra på plocka majs idag också. Nu är hon mätt hon med och lägger nu lite i blöjan.
Ska ta och byta på henne så fort hon är klar.
när vi satt vid matbordet så skulle jag och min bror få henne att säga mamma, det gör hon så sällan nu förtiden. säger oftast "papa". men vi gjorde ett försök och visst sa hon "papa" hela tiden bara för det.
men när vi gav upp sa hon naturligvist "mama" hela tiden. denna tösen är en riktig luring!
säger man "nej" till henne så virrar hon på huvudet. ja, tösen förstår mer och mer för varje dag som går! & jag är en stolt mamma!
Nu ska jag byta på lill skiten. så vi hörs sen!
världens finaste flicka.
FAVORIT
ni har säkert sett att jag gjort tre andra klänningar, men om jag får säga det själv så är dem inga favoriter.
jag gjorde dem lite snabbt, men nu när jag väl satt lite längre så blev den här min favorit. GÅ IN OCH RÖSTA PÅ DENNA ISTÄLLET! Här!
denna klänningen hade jag kunnat gå runt med. men kanske är det bara jag? :)
jag gjorde dem lite snabbt, men nu när jag väl satt lite längre så blev den här min favorit. GÅ IN OCH RÖSTA PÅ DENNA ISTÄLLET! Här!
denna klänningen hade jag kunnat gå runt med. men kanske är det bara jag? :)
RÖSTA - KLÄNNINGAR
rösta på min klänning!
ibland tror jag att jag har för tråkigt. därför sitter jag och hittar på en jädrans massa istället.
som nu har jag suttit och designat min egna klänning. rätt så fin. inte jätte duktig på sånt, men det är en kul grej.
ni kan rösta på min klänning här!
som nu har jag suttit och designat min egna klänning. rätt så fin. inte jätte duktig på sånt, men det är en kul grej.
ni kan rösta på min klänning här!
RUBRIK?
Varför är det alltid lika svårt att komma på en "bra" rubrik.
Hur som helst har jag inte gjort för mycket sen vi kom hem. Lekt lite med Haley, sen fick jag lägga henne då hon var döds trött. Hon har fått en vana nu att hon måste ligga och hålla om nallen hon fick av sin moster. Den rä mjuk och fin och Haley tycker verkligen om mjuka gossedjur.
Sen har jag snackat med Jane. Att inte människor bara lägger ner egentligen. Folk har börjat använda FB genom att bråka med varandra där. Hänga ut varandra bokstavligt! Och folk som dessutom är så pass gamla som egentligen borde veta bättre..
Säger inte att jag själv aldrig gjort det, men det var ett tag sedan jag kände mig så svag och hängde ut någon där. Och hängde ut kanske man inte kan säga?! jag skriver oftast aldrig namn när jag gör det på en plats alla kan se och läsa.
Sen att jag hänger ut vissa på bloggen stämmer heller inte riktigt. Utan säger mer eller mindre det jag tycker och tänker. Och sen så vet personen det handlar om oftast att jag menar den.
Men skitsamma folk får faktiskt sköta sina egna liv och problem. Jag har nog med mitt liv!
Har bara sagt till Jane att skita i allt hon ser och läser. Varför ska hon ta åt sig av allt? Hon kan bara gå där ifrån och det finns ingen annan än hon som vet sanningen bakom det hela. Så varför ska hon slösa tid på onödiga saker när hon kan göra annat?
Samma med mig, får jag elaka kommentarer så bryr jag mig inte, det rör mig inte någonstans. Vet att det mesta handlar om svartsjuka människor. Och kommer från en själ som inte har det jag har!
Jag menar varför ska jag bry mig om några få elaka svartsjuka ord som kommer från en människa som inte har något bättre för sig?
Som sitter och slänger ur sig en jädra massa men ändå följer min blogg?;)
Tycker jag inte om en människa så lägger jag i helvete heller energi eller tid på dem:) Enkelt!
Jag vet vilka som tycker om mig, vilka som är sanna mot mig och jag klarar mig så fint med dem människorna!
Jag har en fin fin familj, en mamma som är världen för mig, en dotter som lyser upp hela mitt liv, en syster en bror som finns där och bryr sig om mig, få vänner som åtminstone är äkta och tar mig för hur jag är och för den jag är! Jag har allt jag vill ha! Varför ska jag sitta och bry mig om er människor som då försöker trycka ner mig?
Inte lönt, lägg ni ner tid på mig istället. Jag uppskattar det!:)
Aja, nog om det. Hampus ringde också innan han skulle lägga sig. För en gång skull snackade vi normalt. Ganska skönt! Synd så somna Haley innan så hon hann aldrig snacka med honom. Men hon får göra det imorgon. Han skulle ringa på lunchen. Får se om Haley är vaken då. Hon brukar ju sova middag då!
& sen innan jag avslutar detta inlägget så vill jag tacka dig Sari för att du är så fin med dina kommentarer, och lämnar spår efter dig som får mig att öppna ögonen och tänka helt tvärtom. Du är en riktigt underbar människa kom ihåg det! & jag tycker om dig massor & Haley med! Massa kramar till dig!<3
Nu ska jag sova, men vi hörs här imorgon igen! Och så ska ni få en bild på mitt nya hår!
God natt allesammans!
min fina dotter tillsammans med hennes morbror!
hemma efter två dagar i malmö
Nu är vi hemma igen efter två roliga dagar i malmö. Hälsade på syster och hennes kille+ lille sonic.
Det var hemskt trevligt, och jag har kommit till eslöv som en ny människa. klippt mig, färgat håret och allmänt fin i håret! Tack finaste syster!
bloggen går ju uppåt, statistiken går upp hela tiden nu. vet att det är hemskt intressant att följa andras liv, speciellt när andra har hamnat i trubbel. otroligt roligt!
många lämnar spår efter sig, också kul. en del lämnar sviniga kommentarer, men vet ni vad? det rör mig absolut inte någonstans!
kul också att jag kan spåra ipnumret. Det gör det hela lite roligare!
& tack till er andra som bryr sig och verkligen peppar mig i det hela.
Jag klarar mig bra nu, trots att jag får panik så mår jag bra nu! Tack vare min fina dotter, syskon & min älskade mamma! Jag älskar er otroligt mycket!
hur som helst, så kanske kim tittar upp en runda vet inte ännu. sen imorgon får jag helt enkelt se vad som händer:) som vanligt något roligt får jag hoppas!
ni ska också få se hur mitt hår ser ut, men inte riktigt nu.
hoppas ni har haft det bra iallafall, för det har jag och haley haft.
såja, nu har jag sagt vad jag ska. hörs sen!
Det var hemskt trevligt, och jag har kommit till eslöv som en ny människa. klippt mig, färgat håret och allmänt fin i håret! Tack finaste syster!
bloggen går ju uppåt, statistiken går upp hela tiden nu. vet att det är hemskt intressant att följa andras liv, speciellt när andra har hamnat i trubbel. otroligt roligt!
många lämnar spår efter sig, också kul. en del lämnar sviniga kommentarer, men vet ni vad? det rör mig absolut inte någonstans!
kul också att jag kan spåra ipnumret. Det gör det hela lite roligare!
& tack till er andra som bryr sig och verkligen peppar mig i det hela.
Jag klarar mig bra nu, trots att jag får panik så mår jag bra nu! Tack vare min fina dotter, syskon & min älskade mamma! Jag älskar er otroligt mycket!
hur som helst, så kanske kim tittar upp en runda vet inte ännu. sen imorgon får jag helt enkelt se vad som händer:) som vanligt något roligt får jag hoppas!
ni ska också få se hur mitt hår ser ut, men inte riktigt nu.
hoppas ni har haft det bra iallafall, för det har jag och haley haft.
såja, nu har jag sagt vad jag ska. hörs sen!
SÖNDAG
Sjukt tråkig söndag, tur att Jane svängde in om och gjorde det lite bättre iallafall. Vi snacka och sånt. Sen stack vi ner till stan och mötte Macki, han ville ha en cigg, så det fick han också.
Sen vidare till ICA för att handla till maten vi skulle ha nu ikväll. Blev spagetti köttfärsås. Första gången jag lagar mat på otroligt länge, och första gången på några dagar jag vill & är sugen på mat.
Nu sitter jag här, halv död idag igen. Jag blir alltid så trött vid den här tiden. Men sen när Haley lagt sig är jag pigg! Vad är det egentligen?
Imorgon får jag pengar, och då ska jag färga mitt hår.
Vill förändra mig så man inte sitter fast i en svacka hela tiden. Så man kan komma ifrån det och glömma!
Det lärde min syster mig! Ibland vet jag inget bättre än att ha en fin syster<3
Idag har jag mått både bra och dåligt. Men det är ju faktiskt inte mer än rätt.
Ibland behöver man bara lugna nerverna och inte tänka på något. Trots att man tänker hela tiden så ska man försöka inte tänka på något som gör en upprörd.
Jag har bestämmt mig att jag ska bli den jag en gång var, och jag vet att den människan finns någonstans här inne i mig. Jag ska inte ta åt mig av saker, en heller inte få anfall för att någon säger/gör något dumt mot mig.
Jag vet att det inte rör mig i ryggen egentligen, men det är så svårt att låta bli att bli förbannad!
Jag ska iallafall börja ta åt mig av det bra och skita i det dåliga!
Så är det!
Nu ska ni få bilder!
när jag var på ica passade jag på att köpa
Marabou sensation strawberry cheesecake & den var otroligt god!
jane gjorde en inbakad fläta på mig :)
en bild sen igår!
jag & haley igår!
finaste<3
jag älskar dig mest av allt! du är det enda jag behöver för att må bra!
igår fick morbror nick syn på den här tösen.
& då hade hon öppnat gaderobsdörrarna själv och dragit ut en korg och hoppat upp på den.
Smart unge? men sen när hon skulle ner, så var det allt svårare!
min blogg
tänkte mest bara säga att detta är min blogg och jag skriver exakt vad jag vill.
ingen har tvingat er att läsa. och tycker ni att det inte är lika roligt längre så kan jag inte ge er mer, ingenting är roligt. Inte just nu iallafall.
Jag skriver om det jag går igenom varje dag, det jag kämpar mig förbi just nu, thats it!
Lev med det eller så skit i att komma hit.
Kommer aldrig att ändra mig för någon annan igen! Aldrig!
Och anledning till att jag har blogg och bloggar är för att jag ska kunna skriva om det jag vill och känner för.
Inget annat, så är det faktiskt:)
Hoppas ni förstår, och tycker ni att det är drygt att jag traggar om samma sak så fine, låt bli att komma hit!:)
Enkelt va?
ingen har tvingat er att läsa. och tycker ni att det inte är lika roligt längre så kan jag inte ge er mer, ingenting är roligt. Inte just nu iallafall.
Jag skriver om det jag går igenom varje dag, det jag kämpar mig förbi just nu, thats it!
Lev med det eller så skit i att komma hit.
Kommer aldrig att ändra mig för någon annan igen! Aldrig!
Och anledning till att jag har blogg och bloggar är för att jag ska kunna skriva om det jag vill och känner för.
Inget annat, så är det faktiskt:)
Hoppas ni förstår, och tycker ni att det är drygt att jag traggar om samma sak så fine, låt bli att komma hit!:)
Enkelt va?
LURAD
Jag känner mig så jävla lurad av att tro att vi hade något fint, att du älskade mig och ingen annan, att jag betyde allt för dig och att vi skulle kämpa tillsammans genom allt.
Men nu har jag fått exakt allt bekräftat, du lura mig, du tog mitt hjärta, slängde det och stack! Det är allt jag har kvar från dig nu!
Jag vill tänka på allt fint du gjort för mig, allt du gett mig, minnas att du var min hjälte när jag behövde dig som mest. Men idag känner jag bara hat!
Man brukar ju säga, "hata aldrig den du en gång älskat".
Men jag vet inte längre om jag kan hålla med om det riktigt.
Just nu känner jag bara hat.
Kan inte ens förstå att du går och hittar en ny på några dagar, en människa du känt i mindre än en vecka sammanlagt. Det låter sjukt och är sjukt! Efter 2½ år, beteer du dig såhär. Gör såhär mot din familj.
Och bruden verkar ju inte ha allt för mycket innanför pannbenet heller. Vilket är sjukt.
Hon kommer aldrig någonsin att bli en del av min dotters liv. ALDRIG!
Hon är min och min. Hon kommer endast att behöva en kvinnlig förebild och det är jag. Ingen annan!
Jag trodde faktiskt med hela mitt hjärta och med mitt förtroende för dig att du kunde tänka längre än det du gör och gjort. Men tydligen inte!
Men nu har jag fått exakt allt bekräftat, du lura mig, du tog mitt hjärta, slängde det och stack! Det är allt jag har kvar från dig nu!
Jag vill tänka på allt fint du gjort för mig, allt du gett mig, minnas att du var min hjälte när jag behövde dig som mest. Men idag känner jag bara hat!
Man brukar ju säga, "hata aldrig den du en gång älskat".
Men jag vet inte längre om jag kan hålla med om det riktigt.
Just nu känner jag bara hat.
Kan inte ens förstå att du går och hittar en ny på några dagar, en människa du känt i mindre än en vecka sammanlagt. Det låter sjukt och är sjukt! Efter 2½ år, beteer du dig såhär. Gör såhär mot din familj.
Och bruden verkar ju inte ha allt för mycket innanför pannbenet heller. Vilket är sjukt.
Hon kommer aldrig någonsin att bli en del av min dotters liv. ALDRIG!
Hon är min och min. Hon kommer endast att behöva en kvinnlig förebild och det är jag. Ingen annan!
Jag trodde faktiskt med hela mitt hjärta och med mitt förtroende för dig att du kunde tänka längre än det du gör och gjort. Men tydligen inte!
"when i look at you"
Nu har jag lagt Haley, nu sussar hon gott. Jag som var trött har helt plötsligt blivit sådär äckligt pigg.
Varför är det alltid så? Jag väntade bara på att Haley skulle somna, sen så skulle jag lägga mig. Och nu har Haley sovit i 2 timmar snart och jag är mer eller mindre pigg.
vet ni vad?
-idag har jag känt mig behövd. känt mig trygg och stabil.
visst har jag varit lite förbannad. men det är inte så konstigt när en vuxen människa tro sig "veta" allt.
hade jag inte tagit reda på det hade jag inte sagt det!? eller?
bara för att du läser en sak betyder det inte att det är så! du kan väl inte fråga en sida eller text du läser något? eller? visst att det som skrivs där stämmer, men har du frågat hur det blir när man inte hört av sig till sin dotter på 2 dagar? överhuvudtaget? att du måste säga till honom att ta ansvaret att ringa eller höra av sig? tycker du inte att det låter lite oansvarigt! frågar du mig tycker jag det! och det tyckte dom jag snacka med också.
jag förbjuder ingen, utan skyddar min dotter. hon behöver bli stabil igen! ursäkta mig att jag finns där och försöker ta mitt ansvar!
till skillnad från vissa andra. börja ta ansvar och sluta ljuga för människor, verkar inte det vara rätt lämpligt nu vid den här åldern?
blir så trött på människor som tror sig "veta" allt. genom att läsa på internet, eller i någon bok eller vad fan som helst! ta reda på fakta och säg precis som det är, så får ni svar precis som det är också!
hänger inte ut någon på bloggen, inte nämnt namn eller något. velat ta det med personen, men den svara inte eller något. ring och skickat sms, men inget svar! så därför hoppas jag innerligt att du läser och försök inte skydda någon. jag vet att ni är en och samma familj, men ge fan att skydda någon som inte har förstånd nog att ta ansvar!
lätt för andra att säga något, men man kan inte säga något förens man gått igenom det själv! så säg inte att ni förstår när ni inte gör det! det låter bara dumt!
Varför är det alltid så? Jag väntade bara på att Haley skulle somna, sen så skulle jag lägga mig. Och nu har Haley sovit i 2 timmar snart och jag är mer eller mindre pigg.
vet ni vad?
-idag har jag känt mig behövd. känt mig trygg och stabil.
visst har jag varit lite förbannad. men det är inte så konstigt när en vuxen människa tro sig "veta" allt.
hade jag inte tagit reda på det hade jag inte sagt det!? eller?
bara för att du läser en sak betyder det inte att det är så! du kan väl inte fråga en sida eller text du läser något? eller? visst att det som skrivs där stämmer, men har du frågat hur det blir när man inte hört av sig till sin dotter på 2 dagar? överhuvudtaget? att du måste säga till honom att ta ansvaret att ringa eller höra av sig? tycker du inte att det låter lite oansvarigt! frågar du mig tycker jag det! och det tyckte dom jag snacka med också.
jag förbjuder ingen, utan skyddar min dotter. hon behöver bli stabil igen! ursäkta mig att jag finns där och försöker ta mitt ansvar!
till skillnad från vissa andra. börja ta ansvar och sluta ljuga för människor, verkar inte det vara rätt lämpligt nu vid den här åldern?
blir så trött på människor som tror sig "veta" allt. genom att läsa på internet, eller i någon bok eller vad fan som helst! ta reda på fakta och säg precis som det är, så får ni svar precis som det är också!
hänger inte ut någon på bloggen, inte nämnt namn eller något. velat ta det med personen, men den svara inte eller något. ring och skickat sms, men inget svar! så därför hoppas jag innerligt att du läser och försök inte skydda någon. jag vet att ni är en och samma familj, men ge fan att skydda någon som inte har förstånd nog att ta ansvar!
lätt för andra att säga något, men man kan inte säga något förens man gått igenom det själv! så säg inte att ni förstår när ni inte gör det! det låter bara dumt!
inget ljud
jag videobloga igår som ni säkert har sett, men det var knappt något ljud. Hörde knappt något ju!
Och nu gjorde jag en till och skulle testa. Nej, samma sak. Hör knappt något! VARFÖR?
Är det nu min motvind är igång eller?
Såja, då får vi väl helt enkelt köra på text och bilder..
Fick besök av Bum och hans kompis, trevligt!
De lekte lite med Haley och Teddy, sen så skulle jag handla cigg så de följde med mig.
Efter det så tänkte vi att vi lika bra kunde gå ner till stan en runda, då haley varit gnällig och dålig i magen hela dagen. Så kanske hon lika bra somna i vagnen. Men nix, så fel hade jag igen!
Vi gick in på Pimpas(thairestaurang), Bum jobbar tydligen där:)
Men så blev han inkallad på jobb, så nu jobbar han där. Och jag gick hem istället. Inte någon mening att vänta ju.
Men han kommer förmodligen upp hit igen efter att han jobbat klart.
Han och Haley kommer bra överens så det är rätt kul att de kan träffas och "leka".
Haleys smile mot honom idag gjorde min dag asså! Aldrig sett henne titta sådär lite sött och le så mot någon, samtidigt som hon försöker gömma sig! Nej, gisses!
Min skatt asså.. Nu är jag mega mega trött och vill helst bara slå mig ner i sängen och sova!
Men det får jag vänta med.. Har mer eller mindre sömn problem just nu asså.
Kan lägga mig 22-23 och ändå inte somna förens 2-3 på natten, och vakna igen 5, halv 6 på morgonen och sen vara pigg och somna igen vid 11 och då är ju haley ganska vaken om jag får säga mitt!
Så jag är rätt trött! Sliten med andra ord!
Nu ska jag se om jag kan göra käk till min bror! Ha det bra!
Och nu gjorde jag en till och skulle testa. Nej, samma sak. Hör knappt något! VARFÖR?
Är det nu min motvind är igång eller?
Såja, då får vi väl helt enkelt köra på text och bilder..
Fick besök av Bum och hans kompis, trevligt!
De lekte lite med Haley och Teddy, sen så skulle jag handla cigg så de följde med mig.
Efter det så tänkte vi att vi lika bra kunde gå ner till stan en runda, då haley varit gnällig och dålig i magen hela dagen. Så kanske hon lika bra somna i vagnen. Men nix, så fel hade jag igen!
Vi gick in på Pimpas(thairestaurang), Bum jobbar tydligen där:)
Men så blev han inkallad på jobb, så nu jobbar han där. Och jag gick hem istället. Inte någon mening att vänta ju.
Men han kommer förmodligen upp hit igen efter att han jobbat klart.
Han och Haley kommer bra överens så det är rätt kul att de kan träffas och "leka".
Haleys smile mot honom idag gjorde min dag asså! Aldrig sett henne titta sådär lite sött och le så mot någon, samtidigt som hon försöker gömma sig! Nej, gisses!
Min skatt asså.. Nu är jag mega mega trött och vill helst bara slå mig ner i sängen och sova!
Men det får jag vänta med.. Har mer eller mindre sömn problem just nu asså.
Kan lägga mig 22-23 och ändå inte somna förens 2-3 på natten, och vakna igen 5, halv 6 på morgonen och sen vara pigg och somna igen vid 11 och då är ju haley ganska vaken om jag får säga mitt!
Så jag är rätt trött! Sliten med andra ord!
Nu ska jag se om jag kan göra käk till min bror! Ha det bra!
MISSLYCKAS
Jag är rädd för att misslyckas. Det är & har nog varit en av mina svaga punkter sen jag varit yngre.
Jag vågade aldrig räcka upp handen för att jag var rädd för att svara fel, vågade aldrig visa upp något själv för jag var rädd för att det skulle gå fel, rädd för att träffa någon själv för att det skulle bli pinsamt, rädd för det mesta rädd för att misslyckas!
Jag vågar inte chansa och när jag gör det så är jag inställd på att jag kommer att misslyckas! Och när jag misslyckas med någonting blir jag bara mer rädd för att misslyckas, och får dålig självkänsla.
Jag vet hur det fungerar i mitt liv, jag vet hur jag tänker och mina rädslor. Jag vet om att mitt självförtroende inte är den absolut bästa. Men jag har försökt bygga upp det dag efter dag, självkänslan likadant, men med mitt misslyckande går det inte så bra! Jag är rädd för att jag ska misslyckas! Och blir det misslyckat när jag försöker bygga upp det där så kommer jag att få börja om från noll.
Jag vet om det. Ett under att jag ens vågat ge mig in i kärleken. Men som ni ser kan jag inte ta mig ut nu! & det är ett misslyckande för mig. Det får mig att känna mig så misslyckad!
Det är svårt att förklara så att ni förstår vad jag menar. Men egentligen är det inte det, utan bara svårt att skriva på rätt sätt utan att misslyckas!
18e juni 2011
Jag vet inte, men att blogga känns inte rätt längre. Inte här iallafall.
Jag har ju börjat om på ett nytt kapitel, det gamla är ju över, och nu börjar jag om igen. Därför känns det så fel att blogga här på blogg.se.
När jag loggar in här påminns jag om datorn jag&hampus hade tillsammans, jag påminns om alla gånger han reta mig för att jag var så löjlig som alltid var tvungen att blogga. Ja, allt det där.
Jag har en annan blogg, där jag skriver om allt som handlar om mina känslor. Mina svaga punkter och allt det där som jag är dålig och bra på.
Det känns så rätt men ändå så fel att blogga här!
Jag menar så länge jag minns kommer jag aldrig att glömma heller. Börjar jag om från början så är det mer en "start" för mig. Och det är nog det jag behöver som mest just nu.
Att komma ifrån allt. Men samtidigt kan jag inte förtränga det, att jag glömt det när jag egentligen inte har.
Det känns så rätt men ändå så fel.
"people that are meant to be together always find their way in the end"
Jag har ju börjat om på ett nytt kapitel, det gamla är ju över, och nu börjar jag om igen. Därför känns det så fel att blogga här på blogg.se.
När jag loggar in här påminns jag om datorn jag&hampus hade tillsammans, jag påminns om alla gånger han reta mig för att jag var så löjlig som alltid var tvungen att blogga. Ja, allt det där.
Jag har en annan blogg, där jag skriver om allt som handlar om mina känslor. Mina svaga punkter och allt det där som jag är dålig och bra på.
Det känns så rätt men ändå så fel att blogga här!
Jag menar så länge jag minns kommer jag aldrig att glömma heller. Börjar jag om från början så är det mer en "start" för mig. Och det är nog det jag behöver som mest just nu.
Att komma ifrån allt. Men samtidigt kan jag inte förtränga det, att jag glömt det när jag egentligen inte har.
Det känns så rätt men ändå så fel.
"people that are meant to be together always find their way in the end"
maysumaleehawbring.blogg.se
det ärallt annat än bra!
INGEN RUBRIK
Jag har alltid haft ett krav, något som Han måste ha. Han måste ha visioner. Han måste ha drömmar och mål. Jag skulle aldrig falla för någon utan det, aldrig någonsin. "Det är vad som gör en människa" har jag tänkt. Utan det är man ingenting.
Så träffade jag dig.
Och jag tänker att om så din enda vision i livet ska vara att älska mig så räcker det. Jag vill nog inget hellre.
mail som ni kan nå mig på
någon frågade efter min mailadress, där ni kunde skicka till mig. Och här har ni den, [email protected]
as it used to be
Ska jag vara helt ärlig?
Jag saknar att vara samlad hela familjen, det som kallas; mamma, pappa, barn!
Jag saknar det så att det sticker i mig.
Jag vill att det ska funka, men allt blev så fel.
Jag ville att vi skulle vara en liten lycklig familj, med värme och massor av kärlek.
Vi lyckades ett bra tag, men allt gick så snet.
Jag vill se oss allihopa tillsammans, se alla varje dag och se ett leende.
Jag trodde att det skulle bli enklare, att allting skulle kännas lättare. Men det är ju helt tvärtom.
Allting känns så hårt och så tungt!
Vi var tre, mamma, pappa & barn.
Nu är vi två, mamma & barn.
Det var inte såhär jag såg det i mitt huvud. Inte såhär jag ville att det skulle bli.
Haley hade inte velat ha det såhär, det vet jag om. Men vi valde att göra det såhär.
Jag saknar min familj, den jag en gång hade!
jag kan må bra för stunden..
Hejsan bloggen!♥
Tänkte egentligen inte blogga idag, men känner att det ändå är bra om jag gör det.
Viktigt att jag får skriva av mig och dela med mig i och med jag redan börjat. Bloggpaus det var nog en dum idé. Att skriva av sig när något hänt eller om man mår dåligt är nog det bästa som finns.
Imorse vaknade jag av att Anna ringde mig och sa att de var påväg hem till mig, vi stack till MC och satt där och åt. Jag åt inte speciellt mycket, inte så mycket aptit till det nu.
Men det kommer väl så fort jag byggt upp min självkänsla, så fort jag kommit dit jag vill, så fort jag har en stabilitet i mitt liv igen, måste bara få bort tanken att jag måste vara "smal" som alla andra..
Förhoppningsvis så försvinner den så snart så möjligt..
Slutade med att jag hängde med dem hem, och nu sitter jag här och skriver och skriver. Känner mig inte trött men måste ändå snart lägga mig!
När jag skriver detta inlägget saknar jag min/hampus dator, den vi hade tillsammans. Jag bara saknar den, jag har ju allt på den datorn. Mitt liv är ju där! Den var ju nästan mitt allt!
Aja, imorgon är det fredag, en hel veckan sedan Haley träffade sin pappa. Jag lider med henne, tycker synd om henne. Men ikväll ha Robin varit med henne, lekt med henne och fått henne att skratta. Hon behöver bara höra en manlig röst för att kunna le och smälta just nu. Alla säger att hon saknar sin pappa. Och jag vet att hon gör det, men vad ska jag göra? Hade hon haft en pappa som brytt sig hade jag inte tvekat att lämna över henne eller att höra av mig till honom för hennes skull. Men en pappa som måste bli tillsagd för att skicka/ringa till sin dotter är fan ingen pappa att ha! Tråkigt, men så känner jag just nu. Haley har inte gjort något för att förtjäna detta!
Hur som helst, nu ska jag lägga mig bredvid lillfisen och hoppas på att jag inte drömmer mardrömmar inatt.
Mamma åker till danmark imorgon och blir där en vecka, jag kommer lida, jag kommer bli sårad. Klarar inte av att någon lämnar mig ensam just nu, jag får panik och extremt många dåliga tankar! Tyvärr!
Men sov gott allesammans, vi hörs imorgon!♥
Tänkte egentligen inte blogga idag, men känner att det ändå är bra om jag gör det.
Viktigt att jag får skriva av mig och dela med mig i och med jag redan börjat. Bloggpaus det var nog en dum idé. Att skriva av sig när något hänt eller om man mår dåligt är nog det bästa som finns.
Imorse vaknade jag av att Anna ringde mig och sa att de var påväg hem till mig, vi stack till MC och satt där och åt. Jag åt inte speciellt mycket, inte så mycket aptit till det nu.
Men det kommer väl så fort jag byggt upp min självkänsla, så fort jag kommit dit jag vill, så fort jag har en stabilitet i mitt liv igen, måste bara få bort tanken att jag måste vara "smal" som alla andra..
Förhoppningsvis så försvinner den så snart så möjligt..
Slutade med att jag hängde med dem hem, och nu sitter jag här och skriver och skriver. Känner mig inte trött men måste ändå snart lägga mig!
När jag skriver detta inlägget saknar jag min/hampus dator, den vi hade tillsammans. Jag bara saknar den, jag har ju allt på den datorn. Mitt liv är ju där! Den var ju nästan mitt allt!
Aja, imorgon är det fredag, en hel veckan sedan Haley träffade sin pappa. Jag lider med henne, tycker synd om henne. Men ikväll ha Robin varit med henne, lekt med henne och fått henne att skratta. Hon behöver bara höra en manlig röst för att kunna le och smälta just nu. Alla säger att hon saknar sin pappa. Och jag vet att hon gör det, men vad ska jag göra? Hade hon haft en pappa som brytt sig hade jag inte tvekat att lämna över henne eller att höra av mig till honom för hennes skull. Men en pappa som måste bli tillsagd för att skicka/ringa till sin dotter är fan ingen pappa att ha! Tråkigt, men så känner jag just nu. Haley har inte gjort något för att förtjäna detta!
Hur som helst, nu ska jag lägga mig bredvid lillfisen och hoppas på att jag inte drömmer mardrömmar inatt.
Mamma åker till danmark imorgon och blir där en vecka, jag kommer lida, jag kommer bli sårad. Klarar inte av att någon lämnar mig ensam just nu, jag får panik och extremt många dåliga tankar! Tyvärr!
Men sov gott allesammans, vi hörs imorgon!♥
en dag i taget..
jag försöker att ta en dag i taget. Och det har gått bra hittills. Även fast tankarna flyr ifrån mig ibland.
Idag kom Mathilda hit på besök, vi gick ner i stan efter att jag mött upp henne, för att Haley skulle få sova. Hon har nämligen lite svårt att sova middag nu. Då hon vet om att varje gång hon ska sova middag så har hon alltid fått snacka med Hampus först. Han har ju lunch runt 12-13, så då brukar han passa på att ringa för att snacka med henne. Och det har han inte gjort nu på 2dagar. Hon har inte hört hans röst på rvå dagar, tycker själv det är dålig stil. Men vad ska jag göra? Inte min förlust!
Hur som helst somnade hon en bra stund, när vi gick tillbaka sov hon fortfarande, vi hann till och med möta upp Palle och hans bror för att käka glass och snacka innan hon vaknade!
Hon var på bra humör och fick vara med Mathilda lite. Sen var hon hos Palle innan han stack iväg för att jobba igen, och då mös hon sig till hans hals och la där. Där gick jag i sönder igen! Hur fan ska jag klara av detta? Hon behöver sin pappa, vad fan är det som är så jävla svårt att förstå?!
Jag kan säga att jag hellre hade varit utan en pappa, än att ha en pappa som inte ens kan höra av sig! TYVÄRR!
Ledsen att behöva hänga ut honom såhär, men det är han själv som väljer att göra såhär mot sin dotter. Och det krossar mig.
Hur som helst så har dagen varit bra. Jag uppskattar mina vänner, och är tacksam över att jag har de vänner jag har. Glad att jag kan räkna mina närmaste vänner på en hand! Ni är trygghet för mig!<3
Nu väntar jag på att mamma ska komma.
jag önska jag kunde göra mer för dig. jag känner mig så otillräcklig!
Idag kom Mathilda hit på besök, vi gick ner i stan efter att jag mött upp henne, för att Haley skulle få sova. Hon har nämligen lite svårt att sova middag nu. Då hon vet om att varje gång hon ska sova middag så har hon alltid fått snacka med Hampus först. Han har ju lunch runt 12-13, så då brukar han passa på att ringa för att snacka med henne. Och det har han inte gjort nu på 2dagar. Hon har inte hört hans röst på rvå dagar, tycker själv det är dålig stil. Men vad ska jag göra? Inte min förlust!
Hur som helst somnade hon en bra stund, när vi gick tillbaka sov hon fortfarande, vi hann till och med möta upp Palle och hans bror för att käka glass och snacka innan hon vaknade!
Hon var på bra humör och fick vara med Mathilda lite. Sen var hon hos Palle innan han stack iväg för att jobba igen, och då mös hon sig till hans hals och la där. Där gick jag i sönder igen! Hur fan ska jag klara av detta? Hon behöver sin pappa, vad fan är det som är så jävla svårt att förstå?!
Jag kan säga att jag hellre hade varit utan en pappa, än att ha en pappa som inte ens kan höra av sig! TYVÄRR!
Ledsen att behöva hänga ut honom såhär, men det är han själv som väljer att göra såhär mot sin dotter. Och det krossar mig.
Hur som helst så har dagen varit bra. Jag uppskattar mina vänner, och är tacksam över att jag har de vänner jag har. Glad att jag kan räkna mina närmaste vänner på en hand! Ni är trygghet för mig!<3
Nu väntar jag på att mamma ska komma.
jag önska jag kunde göra mer för dig. jag känner mig så otillräcklig!
Haley märker..
Jag vet inte vart jag ska ta och börja någonstans. Jag vet inte vad jag ska säga eller ta mig till när vi kommer till HALEY. Hon är också ett vrak. Inte lika mycket som mig dock, men det beror nog på att hon inte riktigt förstår allt. Men hon märker att det har förändrats saker. Och hon skriker och gnäller mest hela tiden. Vilket Haley inte brukar, vi har haft tur med henne när det gäller gråt och skrik. Hon har varit super snäll fram tills nu, och denna gång är det inte hennes fel! Utan vårat!
Jag vet att hon tycker det är konstigt, jag vet att hon saknar sin pappa. När hon säger "papa,papa" eller "dada,dada" då vill jag mest strypa mig själv för att jag inte kan stå upp för henne och vara en pappa! Jag kommer ju aldrig att kunna det!
Jag vill att Haley mår bra, det är mitt enda mål just nu, att hon ska vara trygg, vara glad som innan, få träffa sina föräldrar samtidigt, äta middag tillsammans, äta tillsammans. Och just nu bryr jag mig inte hur det blir mellan mig och Hampus. Utan att det blir bra mellan Haley & honom. Hon behöver honom mer än mig. Jag klarar mig utan en manlig förebild, det har jag gjort hela mitt liv. Men Haley ska aldrig få gå med om det! ALDRIG!
Så om jag ska behöva hitta en ny kille och leva med så att Haley ska få kalla honom "pappa". Hon ska aldrig vara utan en manlig förebild!
Jag blir krossad av att se henne såhär, krossad av att veta att hennes pappa inte hör av sig till henne eller ens slänger iväg ett sms och frågar om hur hon mår eller någonting. Jag blir ledsen för hennes skull!
Hon är 10 månader gammal och hon förtjänar inte detta, hon behöver oss båda. Hon behöver trygghet, kärlek, stabilitet och allt vad ett barn ska ha! Och jag kommer att slåss för detta!
Jag håller mig till vad jag sagt förr, och det jag sa förr var att hon skulle få det allra bästa, att hon skulle gå först för oss allihopa! & jag står fast vid det!
hon behöver en pappa, en som bryr sig om henne,
en som tröstar henne,
en som älskar henne mest av alla tusen flickor.
en som slåss för henne och tar henne för den hon är!
hon är för liten för att prata, förstå och göra något. men hon är inte för liten för att märka att hennes pappa är borta!
Jag vet att hon tycker det är konstigt, jag vet att hon saknar sin pappa. När hon säger "papa,papa" eller "dada,dada" då vill jag mest strypa mig själv för att jag inte kan stå upp för henne och vara en pappa! Jag kommer ju aldrig att kunna det!
Jag vill att Haley mår bra, det är mitt enda mål just nu, att hon ska vara trygg, vara glad som innan, få träffa sina föräldrar samtidigt, äta middag tillsammans, äta tillsammans. Och just nu bryr jag mig inte hur det blir mellan mig och Hampus. Utan att det blir bra mellan Haley & honom. Hon behöver honom mer än mig. Jag klarar mig utan en manlig förebild, det har jag gjort hela mitt liv. Men Haley ska aldrig få gå med om det! ALDRIG!
Så om jag ska behöva hitta en ny kille och leva med så att Haley ska få kalla honom "pappa". Hon ska aldrig vara utan en manlig förebild!
Jag blir krossad av att se henne såhär, krossad av att veta att hennes pappa inte hör av sig till henne eller ens slänger iväg ett sms och frågar om hur hon mår eller någonting. Jag blir ledsen för hennes skull!
Hon är 10 månader gammal och hon förtjänar inte detta, hon behöver oss båda. Hon behöver trygghet, kärlek, stabilitet och allt vad ett barn ska ha! Och jag kommer att slåss för detta!
Jag håller mig till vad jag sagt förr, och det jag sa förr var att hon skulle få det allra bästa, att hon skulle gå först för oss allihopa! & jag står fast vid det!
hon behöver en pappa, en som bryr sig om henne,
en som tröstar henne,
en som älskar henne mest av alla tusen flickor.
en som slåss för henne och tar henne för den hon är!
hon är för liten för att prata, förstå och göra något. men hon är inte för liten för att märka att hennes pappa är borta!
respekt.
Vissa människor har ingen respekt alls asså. Ändrade min relationstatus igår kväll, då har hampus kusin skrivit
"underbart, äntligen kan hampus bli hampus igen, sweet!"
Jag menar lite respekt får man väl ändå ha! Trots att jag vet att den släkten är väldigt respektlös så borde man iallafall kunna ha lite respekt! Visst om den männsikan har ett dåligt liv själv och inte riktigt lyckas med det han ska, men han kan fan visa lite respekt. Så himla svårt är det inte!
Men att man vill och att man inte kan, det är två helt olika saker!
Hur som helst, visst har Hampus blivit annorlunda sedan vi blev tillsammans, men det har vi nog båda. Vi har ju förändrats med tiden. Men Hampus har fortfarande velat träffa sina vänner och har inte uteslutat dem bara för att vi varit tillsammans! Men sen att vi fått barn och allt blivit mer tajt och svårare, det är ju en annan sak..
Jag tycker att människor borde ha mer respekt, visa mer av den biten! För det är inte normalt att inte kunna visa respekt vid sådan hära lägen! Och det trodde jag att alla förstod. inte hade jag suttit och hurrat för någon om dem gjort slut eller om något hade hänt, aldrig!
Jag trodde inte människor gjorde det heller. Men så fel man kan ha. Visst vet jag om att alla människor inte vet vad respekt är, visst vet jag att alla inte visar respekt! Men åtminstone lite kan man faktiskt göra.. Eller? Är det bara jag som tycker det?
Jag tycker att man mer eller mindre ska ha respekt i allt, i förhållandet, vänskapen, ja allt!
Har man inte respekt för varandra i förhållandet, så går det inte heller. Se hur det blev på oss, respekten försvann och så gjorde vi med! Ingens fel, men ibland bara försvinner den sådär!
Och det leder till att förhållandet brakar och man glider isär varandra!
Så visa respekt för varandra, om ni vill få respekt tillbaka!
"underbart, äntligen kan hampus bli hampus igen, sweet!"
Jag menar lite respekt får man väl ändå ha! Trots att jag vet att den släkten är väldigt respektlös så borde man iallafall kunna ha lite respekt! Visst om den männsikan har ett dåligt liv själv och inte riktigt lyckas med det han ska, men han kan fan visa lite respekt. Så himla svårt är det inte!
Men att man vill och att man inte kan, det är två helt olika saker!
Hur som helst, visst har Hampus blivit annorlunda sedan vi blev tillsammans, men det har vi nog båda. Vi har ju förändrats med tiden. Men Hampus har fortfarande velat träffa sina vänner och har inte uteslutat dem bara för att vi varit tillsammans! Men sen att vi fått barn och allt blivit mer tajt och svårare, det är ju en annan sak..
Jag tycker att människor borde ha mer respekt, visa mer av den biten! För det är inte normalt att inte kunna visa respekt vid sådan hära lägen! Och det trodde jag att alla förstod. inte hade jag suttit och hurrat för någon om dem gjort slut eller om något hade hänt, aldrig!
Jag trodde inte människor gjorde det heller. Men så fel man kan ha. Visst vet jag om att alla människor inte vet vad respekt är, visst vet jag att alla inte visar respekt! Men åtminstone lite kan man faktiskt göra.. Eller? Är det bara jag som tycker det?
Jag tycker att man mer eller mindre ska ha respekt i allt, i förhållandet, vänskapen, ja allt!
Har man inte respekt för varandra i förhållandet, så går det inte heller. Se hur det blev på oss, respekten försvann och så gjorde vi med! Ingens fel, men ibland bara försvinner den sådär!
Och det leder till att förhållandet brakar och man glider isär varandra!
Så visa respekt för varandra, om ni vill få respekt tillbaka!
ventelation
Jag behöver skriva av mig, inte för att någon ska läsa eller tycka synd om mig. För det är inte synd om mig!
Jag har mig själv att skylla på, jag ställde till med det själv. Trots att man är två i ett bråk, i ett förhållande. Men jag tog del av det jag med. Och jag har inte varit en ängel, eller varit mig själv på väldigt länge!
Jag vet inte vem jag är eller var jag står någonstans. Jag är vilsen, jag tog fel väg och hittar inte tillbaka.
Jag önska att jag var den människan jag en gång var, önska att vi båda var det faktiskt.
Önska att vi tog tag i detta tidigare. Men nu blev det som det blev.
Det gör ont i mig att vi fick gå skilda vägar och att allt blev så jäkla snett.
Men jag kämpade till slutet, men jag fick inte så mycket tillbaka. Du tyckte att du kämpade, men du trodde aldrig på det och då går det inte! Jag kämpade och trodde på det, men det räckte inte. Det räcker inte att en tror på det! Man är två om detta.
Jag önksa att du förstod att vi behövde ensamtid, att det behövdes tid för att vi skulle kunna se varandra igen. Ha tid till oss själva, att vi gav tid till varandra ingen annan! Man ska inte behöva ha massa folk hemma alltid, man måste inte alltid göra något. Utan ibland behöver man bara ha varandra, sen är allt annat uteslutat!
Men vi såg inte det, jag såg det. Jag försökte säga det till dig, men du såg det som att jag "förbjöd dig" till att träffa dina vänner. Inte alls så jag mena, mena bara på att du&jag också hade behövt tid, speciellt nu när det varit så spänt mellan oss. Tror nog alla hade förstått det. Sen mena jag ju inte på att vi behövde vara ihop klistrade varje dag och exakt hela tiden! Men som helger då vi äntligen kan vara tillsammans, sova ut tillsammans, gå och lägga oss tillsammans! Ja, allt det där.
Men nu sitter jag här och du i Löberöd. Jag tycker det är skönt, men jag saknar att komma hem igen. Jag saknar allt där, sängen, ja, allt! Men jag tror detta blir det bästa för oss två.
Igår var jag ett vrak, även idag har jag varit det. Men jag har funderat över allt, och nu mår jag hyfsat bra!
Jag vet vilka människor som gör mig glada och vilka som bara vill trycka ner mig och lägga allt på mig!
Men det rör mig inte någonstans. Jag vet vad jag gjort, och det är inte rätt eller ok! Men vi båda var en del av detta! & jag kommer aldrig att ta på mig skiten, aldrig!
Jag vet att jag gjorde det värsta, men jag fick mitt straff. & efter det så tycker jag inte att någon som helst förtjänar det!
Just nu ska jag fokusera på att hitta tillbaka till mig själv, hitta en balans, där jag kan stå länge. Inte ett år sen så ska jag behöva packa mitt och dra igen. Jag har gått igenom nog med att behöva packa väskor och dra. Och jag vill inte behöva göra det mer. När man väl börjar känna sig trygg och hemma, så måste man börja om på ruta ett igen. Och det vill jag inte!
Visst vill jag att vi ska bo ihop som en familj, att vi har varandra att vända oss till, att vi bygger upp tilliten. Att du låter mig bygga upp min tillit för dig igen. Men vill du inte så orkar jag inte heller kämpa mer. Igår kändes det som att jag skulle kunna göra exakt allt för dig, för att få komma hem och att ge det en chans till! Jag ville göra det IGÅR, för min dotter mådde skit. Hon saknade sin pappa, lik så gjorde jag!
Men efter ett snack med mamma, fick jag en tankeställare. Visst att det är svårt att låta bli att se en människa glida ifrån en, men inte min förlust. Jag valde aldrig att ljuga, vara respektlös och allt det där. Jo, visst våld löser fan inget. & det är inte förens nu jag lärt mig det!
Nu kommer jag förmodligen aldrig mer att göra om det!
Men vet ni vad? Idag, just nu känner jag mig fri, glad och älskad av de människor som verkligen bryr sig om mig. Jag är ju fan inte alls ensam, som jag trodde. Och idag känner jag att jag bara vill skapa ett nytt kapitel som ensamstående mamma! Jag känner att jag kommer att klara detta galant, känner en enorm känsla av att allting kommer att bli bra!
jag har haft det ganska jobbigt de senaste åren, och antagligen är det de som fått mig att falla mig in på såna här saker, vilket inte är OK. Men jag har hamnat på fel spår. & det är nu jag inser det. Förr var jag inte en våldsam människa, men har man växt upp med våld hela sitt liv så blir det nog lätt en vana. Jag har haft studer jag velat ta självmord för att jag mått skit. Jag har växt upp med dåligt självförtroende och folk som sårat mig fram och tillbaka, vilket säkerligen sitter fast! Och när jag kommer in i mina svackor blir allt svart, och jag ser våld som en enkel utväg för mig, förr trodde jag att det var okej! Men nu vet jag verkligen att det inte är OK. Inte någonstans, speciellt inte att skada den människan man älskar heller.
Jag gjorde mitt misstag, och det kommer alltid att sitta i. Men man kan om man vill bearbeta det och försöka om på nytt, inte från början. Utan bygga upp det där lilla man har kvar. Jag vet att det går, men jag vet inte om jag vill längre! Just nu är jag nöjd med situationen. Trots att jag känner mig så krossad.
Sen att jag kommer in i mina svackor och allt blir svart är också för att jag aldrig känt mig tillräcklig för någon, känner mig inte dugglig nog till någon, eller uppskattad av någon. Trycker ner mig själv genom att tycka att jag är tjock och ful! Trycker ner mig själv genom att önska att jag var någon annan, och så ska det inte vara. Men så har det varit för mig i många många år. Och jag har svårt för att släppa det! Trots att jag vill är det super svårt att släppa det! & jag vet inte varför!
Men nu ska jag kämpa mig tillbaka till den människan jag en gång var, jag vet att honf inns där inom mig!
Jag har mig själv att skylla på, jag ställde till med det själv. Trots att man är två i ett bråk, i ett förhållande. Men jag tog del av det jag med. Och jag har inte varit en ängel, eller varit mig själv på väldigt länge!
Jag vet inte vem jag är eller var jag står någonstans. Jag är vilsen, jag tog fel väg och hittar inte tillbaka.
Jag önska att jag var den människan jag en gång var, önska att vi båda var det faktiskt.
Önska att vi tog tag i detta tidigare. Men nu blev det som det blev.
Det gör ont i mig att vi fick gå skilda vägar och att allt blev så jäkla snett.
Men jag kämpade till slutet, men jag fick inte så mycket tillbaka. Du tyckte att du kämpade, men du trodde aldrig på det och då går det inte! Jag kämpade och trodde på det, men det räckte inte. Det räcker inte att en tror på det! Man är två om detta.
Jag önksa att du förstod att vi behövde ensamtid, att det behövdes tid för att vi skulle kunna se varandra igen. Ha tid till oss själva, att vi gav tid till varandra ingen annan! Man ska inte behöva ha massa folk hemma alltid, man måste inte alltid göra något. Utan ibland behöver man bara ha varandra, sen är allt annat uteslutat!
Men vi såg inte det, jag såg det. Jag försökte säga det till dig, men du såg det som att jag "förbjöd dig" till att träffa dina vänner. Inte alls så jag mena, mena bara på att du&jag också hade behövt tid, speciellt nu när det varit så spänt mellan oss. Tror nog alla hade förstått det. Sen mena jag ju inte på att vi behövde vara ihop klistrade varje dag och exakt hela tiden! Men som helger då vi äntligen kan vara tillsammans, sova ut tillsammans, gå och lägga oss tillsammans! Ja, allt det där.
Men nu sitter jag här och du i Löberöd. Jag tycker det är skönt, men jag saknar att komma hem igen. Jag saknar allt där, sängen, ja, allt! Men jag tror detta blir det bästa för oss två.
Igår var jag ett vrak, även idag har jag varit det. Men jag har funderat över allt, och nu mår jag hyfsat bra!
Jag vet vilka människor som gör mig glada och vilka som bara vill trycka ner mig och lägga allt på mig!
Men det rör mig inte någonstans. Jag vet vad jag gjort, och det är inte rätt eller ok! Men vi båda var en del av detta! & jag kommer aldrig att ta på mig skiten, aldrig!
Jag vet att jag gjorde det värsta, men jag fick mitt straff. & efter det så tycker jag inte att någon som helst förtjänar det!
Just nu ska jag fokusera på att hitta tillbaka till mig själv, hitta en balans, där jag kan stå länge. Inte ett år sen så ska jag behöva packa mitt och dra igen. Jag har gått igenom nog med att behöva packa väskor och dra. Och jag vill inte behöva göra det mer. När man väl börjar känna sig trygg och hemma, så måste man börja om på ruta ett igen. Och det vill jag inte!
Visst vill jag att vi ska bo ihop som en familj, att vi har varandra att vända oss till, att vi bygger upp tilliten. Att du låter mig bygga upp min tillit för dig igen. Men vill du inte så orkar jag inte heller kämpa mer. Igår kändes det som att jag skulle kunna göra exakt allt för dig, för att få komma hem och att ge det en chans till! Jag ville göra det IGÅR, för min dotter mådde skit. Hon saknade sin pappa, lik så gjorde jag!
Men efter ett snack med mamma, fick jag en tankeställare. Visst att det är svårt att låta bli att se en människa glida ifrån en, men inte min förlust. Jag valde aldrig att ljuga, vara respektlös och allt det där. Jo, visst våld löser fan inget. & det är inte förens nu jag lärt mig det!
Nu kommer jag förmodligen aldrig mer att göra om det!
Men vet ni vad? Idag, just nu känner jag mig fri, glad och älskad av de människor som verkligen bryr sig om mig. Jag är ju fan inte alls ensam, som jag trodde. Och idag känner jag att jag bara vill skapa ett nytt kapitel som ensamstående mamma! Jag känner att jag kommer att klara detta galant, känner en enorm känsla av att allting kommer att bli bra!
jag har haft det ganska jobbigt de senaste åren, och antagligen är det de som fått mig att falla mig in på såna här saker, vilket inte är OK. Men jag har hamnat på fel spår. & det är nu jag inser det. Förr var jag inte en våldsam människa, men har man växt upp med våld hela sitt liv så blir det nog lätt en vana. Jag har haft studer jag velat ta självmord för att jag mått skit. Jag har växt upp med dåligt självförtroende och folk som sårat mig fram och tillbaka, vilket säkerligen sitter fast! Och när jag kommer in i mina svackor blir allt svart, och jag ser våld som en enkel utväg för mig, förr trodde jag att det var okej! Men nu vet jag verkligen att det inte är OK. Inte någonstans, speciellt inte att skada den människan man älskar heller.
Jag gjorde mitt misstag, och det kommer alltid att sitta i. Men man kan om man vill bearbeta det och försöka om på nytt, inte från början. Utan bygga upp det där lilla man har kvar. Jag vet att det går, men jag vet inte om jag vill längre! Just nu är jag nöjd med situationen. Trots att jag känner mig så krossad.
Sen att jag kommer in i mina svackor och allt blir svart är också för att jag aldrig känt mig tillräcklig för någon, känner mig inte dugglig nog till någon, eller uppskattad av någon. Trycker ner mig själv genom att tycka att jag är tjock och ful! Trycker ner mig själv genom att önska att jag var någon annan, och så ska det inte vara. Men så har det varit för mig i många många år. Och jag har svårt för att släppa det! Trots att jag vill är det super svårt att släppa det! & jag vet inte varför!
Men nu ska jag kämpa mig tillbaka till den människan jag en gång var, jag vet att honf inns där inom mig!
miss you in a heartbeat
jag vet inte om jag gör rätt i att ta bloggpaus, för just nu så känns det som att skriva av mig är det allra bästa sättet. Bästa sättet för mig att kunna leva vidare, bästa sättet att släppa en tyngd. Men jag vet inte. Det är inte så mycket som jag vet längre.
Igår var jag ett vrak, och det blev ännu värre när en människa verkligen har noll respekt. Igår fick jag reda på ett och annat, ännu en gång. Och det var inte från honom själv utan denna gång genom FB.
Jag ringde honom, och jag hade bestämt att inte gråta. Men vad gör jag!?
Ja, jag kan erkänna att jag är svartsjuk! Jag har aldrig varit det förut, men nu på senaste tid har jag börjat bli det. Och egentligen vet jag inte varför. Men när jag satt och tänkte med tårarna rinnandes så insåg jag varför.
Är det fel att vara svartsjuk när man älskar en människa så otroligt? När man vet att man inte räcker till och uppskattas? När man känner sig så krossad och ensam? När man är orolig och när man blivit lurad så pass många gånger? Är det då fel med att vara svartsjuk? Och ja, jag är svartsjuk på henne också, för att hon har fått vara med dig hela helgen, och ni har sovit över allihopa. Medans jag mått skit, suttit hos min mamma och mått som ett svin. När jag kunde varit med dig och varit trygg. När du kunde varit med mig.
Nej, jag tycker att jag har all rätt till att vara svartsjuk och ledsen..
Men igår så satte mamma stopp, hon tog mobilen och la på istället för att jag skulle göra det. Mamma såg mig så förstörd och försökte förklara ett och annat för mig. Hon vill se mig ge upp, för hon sa att hon hade sett mig krossad tillräckligt. Hon ville inte se mig kämpa för att hålla familjen hel, om inte ens han tänker göra det!
Mamma har gått igenom samma sak, för inte så länge sedan. Därför försöker hon förklara för mig.
Men det är lättare sagt än gjort!
Nu framöver ska jag fokusera på min Haley, endast henne ingen annan.
Jag ska försöka ge henne den kärlek hon brukade få från oss båda två. Jag ska göra allt jag kan.
Jag ska försöka tänka på annat och få mig själv att kunna må bra också. Sen så ska jag försöka hitta tillbaka till mig själv, vare sig det är svårt eller ej!
Jag ska klara detta med eller utan honom!& jag vet att jag kan det!
Igår var jag ett vrak, och det blev ännu värre när en människa verkligen har noll respekt. Igår fick jag reda på ett och annat, ännu en gång. Och det var inte från honom själv utan denna gång genom FB.
Jag ringde honom, och jag hade bestämt att inte gråta. Men vad gör jag!?
Ja, jag kan erkänna att jag är svartsjuk! Jag har aldrig varit det förut, men nu på senaste tid har jag börjat bli det. Och egentligen vet jag inte varför. Men när jag satt och tänkte med tårarna rinnandes så insåg jag varför.
Är det fel att vara svartsjuk när man älskar en människa så otroligt? När man vet att man inte räcker till och uppskattas? När man känner sig så krossad och ensam? När man är orolig och när man blivit lurad så pass många gånger? Är det då fel med att vara svartsjuk? Och ja, jag är svartsjuk på henne också, för att hon har fått vara med dig hela helgen, och ni har sovit över allihopa. Medans jag mått skit, suttit hos min mamma och mått som ett svin. När jag kunde varit med dig och varit trygg. När du kunde varit med mig.
Nej, jag tycker att jag har all rätt till att vara svartsjuk och ledsen..
Men igår så satte mamma stopp, hon tog mobilen och la på istället för att jag skulle göra det. Mamma såg mig så förstörd och försökte förklara ett och annat för mig. Hon vill se mig ge upp, för hon sa att hon hade sett mig krossad tillräckligt. Hon ville inte se mig kämpa för att hålla familjen hel, om inte ens han tänker göra det!
Mamma har gått igenom samma sak, för inte så länge sedan. Därför försöker hon förklara för mig.
Men det är lättare sagt än gjort!
Nu framöver ska jag fokusera på min Haley, endast henne ingen annan.
Jag ska försöka ge henne den kärlek hon brukade få från oss båda två. Jag ska göra allt jag kan.
Jag ska försöka tänka på annat och få mig själv att kunna må bra också. Sen så ska jag försöka hitta tillbaka till mig själv, vare sig det är svårt eller ej!
Jag ska klara detta med eller utan honom!& jag vet att jag kan det!
BLOGGPAUS
Jag kommer att ta en paus från bloggen nu. Jag måste hitta mig själv igen efter vad som hände igår. Jag behöver lite tid över det här. Jag behöver få allting på plats.
Ja, jag mår skit. Och jag vet om att jag själv ställt till med detta och jag klandrar inte någon för det. Jag vet att det jag gjorde var fel, riktigt fel. Men vad gör man inte när man är arg och sårad? Allting hände, allting kändes så bra då. Men jag fick mitt straff och jag önskar ingen fick det. Det är hemskt och tar på ens psyke.
Mitt psyke har iallafall tagit stryk, och det kommer ta tid att återhämta sig från det.
Jag vet inte hur jag ska börja sätta ner första foten, jag vet ingenting längre. Jag vet inte hur jag ska klara detta utan hjälp och stöd. Jag vet bara att när jag tänker på det eller ens snackar om det känns det som att någon rivit ut mitt hjärta, och sen spottar på det, samtidigt som någon trampar på det. Jag känner en tyngd jag aldrig trodde att jag skulle få känna. Jag är ett vrak, ett stort vrak. Jag trodde att jag var stark, att jag var modig nog att klara allt. Men ack så fel jag hade.
Gårdagen tog priset, det är en dag jag sent kommer att glömma.
Jag vet inte om jag någonsin kommer att klara detta med Haley. Jag vet inte om jag klarar att ta hand om henne samtidigt som jag ska hitta tillbaka till en trygg plats igen.
Jag ska göra allt jag kan, men tar det stopp så vet jag inte vad jag ska göra.
Jag vet ingenting längre, jag vet inte ut eller in. Jag vet inte hur jag mår, jag vet inte var alla finns, vem jag kan snacka med om detta. Jag vet INGENTING!
Jag erkänner att jag är svag, sliten, rädd, otrygg, ostabil, krossad, sårad och allt man nu kan vara.
Det enda jag vill nu är att komma tillbaka till mig själv.
Tack till min fina dotter som finns, tack till mamma som älskar mig för exakt den jag är, tack till min syster som tror på mig, tack till mina vänner som hjälper mig, tack till er alla!
Ni förstår inte hur mycket ni betyder för mig, hur mycket jag uppskattar er!
Jag är ledsen för allt. Att det blev som det blev, att du & jag inte gick ihopa.
Jag önskar att allt var som förr, jag önskar att vi var de människor vi en gång var.
Önskar att du fanns vid min sida just nu, men det var trots allt jag som ställde till det själv.
Efter 2½ år går vi skilda vägar. Jag troddde vårt band var starkare än så, trodde att vi hade något underbart ihop, men allt rasade. Allt det vi byggde upp tillsammans rasa samman, och här sitter jag med vår dotter.
Tack för gåvan du gett mig. Tack oerhört mycket för den!
En gåva jag aldrig hade velat byta ut med något annat i hela världen.
Och tack för att du stått där vid mig i vått och torrt. Tack för att du varit min hjälte genom mina svåraste tider!
Du förstår inte hur mycket jag uppskattar det.
Jag vet att jag varit dålig på att säga det, men det är vi nog två om.
Hur som helst önskar jag dig all lycka till i världen!
Ja, jag mår skit. Och jag vet om att jag själv ställt till med detta och jag klandrar inte någon för det. Jag vet att det jag gjorde var fel, riktigt fel. Men vad gör man inte när man är arg och sårad? Allting hände, allting kändes så bra då. Men jag fick mitt straff och jag önskar ingen fick det. Det är hemskt och tar på ens psyke.
Mitt psyke har iallafall tagit stryk, och det kommer ta tid att återhämta sig från det.
Jag vet inte hur jag ska börja sätta ner första foten, jag vet ingenting längre. Jag vet inte hur jag ska klara detta utan hjälp och stöd. Jag vet bara att när jag tänker på det eller ens snackar om det känns det som att någon rivit ut mitt hjärta, och sen spottar på det, samtidigt som någon trampar på det. Jag känner en tyngd jag aldrig trodde att jag skulle få känna. Jag är ett vrak, ett stort vrak. Jag trodde att jag var stark, att jag var modig nog att klara allt. Men ack så fel jag hade.
Gårdagen tog priset, det är en dag jag sent kommer att glömma.
Jag vet inte om jag någonsin kommer att klara detta med Haley. Jag vet inte om jag klarar att ta hand om henne samtidigt som jag ska hitta tillbaka till en trygg plats igen.
Jag ska göra allt jag kan, men tar det stopp så vet jag inte vad jag ska göra.
Jag vet ingenting längre, jag vet inte ut eller in. Jag vet inte hur jag mår, jag vet inte var alla finns, vem jag kan snacka med om detta. Jag vet INGENTING!
Jag erkänner att jag är svag, sliten, rädd, otrygg, ostabil, krossad, sårad och allt man nu kan vara.
Det enda jag vill nu är att komma tillbaka till mig själv.
Tack till min fina dotter som finns, tack till mamma som älskar mig för exakt den jag är, tack till min syster som tror på mig, tack till mina vänner som hjälper mig, tack till er alla!
Ni förstår inte hur mycket ni betyder för mig, hur mycket jag uppskattar er!
Jag är ledsen för allt. Att det blev som det blev, att du & jag inte gick ihopa.
Jag önskar att allt var som förr, jag önskar att vi var de människor vi en gång var.
Önskar att du fanns vid min sida just nu, men det var trots allt jag som ställde till det själv.
Efter 2½ år går vi skilda vägar. Jag troddde vårt band var starkare än så, trodde att vi hade något underbart ihop, men allt rasade. Allt det vi byggde upp tillsammans rasa samman, och här sitter jag med vår dotter.
Tack för gåvan du gett mig. Tack oerhört mycket för den!
En gåva jag aldrig hade velat byta ut med något annat i hela världen.
Och tack för att du stått där vid mig i vått och torrt. Tack för att du varit min hjälte genom mina svåraste tider!
Du förstår inte hur mycket jag uppskattar det.
Jag vet att jag varit dålig på att säga det, men det är vi nog två om.
Hur som helst önskar jag dig all lycka till i världen!
maysumaleehawbring.blogg.se
tråkig lördag..
SANNINGEN SVIDER..
Jag vet inte varför jag håller på att ljuga förmig själv. Att jag vill fortsätta kämpa, att jag kommer att må bra, eller att jag verkligen vill det här. För jag om någon vet att jag inte vill må såhär, jag om någon vet om hur ont sannigen gör, jag om någon vet hur det känns att göra svåra beslut.. Beslut som jag aldrig kommer att kunna ta tillbaka sen. Jag vet det, men varför ska jag ljuga för mig själv om att allting kommer att lösa sig, att allting kommer att bli bra.
Jag vet att det inte kommer att bli bra, jag vet det. Och jag vet också att sanningen svider. Men alla säger ju jämt att tiden läker alla sår. Jag vill tro på det! Jag trodde på det förr, jag vill tro på det igen. Men denna gången gör det bara sådär jätte ont. Kanske för att vi har någonting som är "vårat". Det enda gemensamma vi verkligen har tillsammans.
Det är tufft att säga, det är tufft att skriva, men detta är min enda utväg för att få det ur mig.
Ingen av oss mår bra, vi förtjänar det inte.
Vi kanske borde börja tänka om. Kanske tänska djupare och längre fram än vad vi gjort nu.
Jag tror jag vill vara ensamma, jag tror jag vill skippa det här och börja leva igen. Tror det är mitt val!
Men det gör ont fortfarande!
maysumaleehawbring.blogg.se
försöker berätta hur jag känner ..
8e juni 2011
Godmiddag bloggläsare♥
Allt bra med er eller? Jag mår bättre, jag börjar inse sanningen och börjar acceptera det nu.
Dagen idag har varit ganska bra. Jag och Haley vaknade och vi mös, som alla andra morgnar. Sen så steg vi upp hon fick gröt och kräm. Sen bajsade hon en riktig brakare.. Inte mysigt!
Efter det så tog jag fram hennes leksaker som hon har användning för nu. Hon är ju en stor flicka nu.
Så hon har inte varit så social mot mig, men jag har fått saker gjort iallafall.
Sen gick vi ut, gick bort till affären, sen stack vi till lekplatsen en stund.
Första gången hon gunga och åkte rutchikana(stavas?) idag. Ja, man kan väl säga att hon var rätt nöjd.
Efter det gick vi hem, och nu sover hon sött.
Inte sovit på hela dagen så nu var det dags.
Ska väl påbörja på maten snart också. Får se!
Orkar inte egentligen men måste ju göras det med.
Hoppas ni har haft en fin dag i det fina vädret idag.
7e juni 2011
Hejsan bloggen♥
Inte uppdaterat på länge. Och det har hänt mycket sen dess. Jag har inte haft tid och inte orkat.
Jag och Hampus har haft ett stort bråk. Som kommer att ta tid att smälta. Vi rök ihop och det gick så snet som det kunde. Vi har pratat i lugn och ro men det går inte. Men nu har det lugnat sig. Även idag hade vi ett bråk, börja med missförstånd som gick helt fel till.
Jag hade planerat att vi skulle ha en dag tillsammans alla tre, meningen var att jag skulle beställa pizza och bjuda på det, att vi skulle ut och gå en sväng med Haley. Men att vi först skulle städa i och med vi inte fick det gjort i söndags då vi hade bestämt det i och med hampus envist skulle ut.
Och jag sa det på fel sätt, och han förstod inte hela tanken när jag väl skulle rätta mig.
Så fel det kan gå asså..
Hur som helst så blir Haley 10 hela månader idag, därför ville jag bara mysa till det för oss alla.
Kan ni tänka er vår lilla Haley 10 månader? Helt otroligt vad tiden den går. Och idag började jag på en bok som är till Haley, som hon ska få när hon är äldre. Skulle börjat med det tidigare men ännu inte sent att börja med det nu.
Jag skriver om hur Haley är, och speciellt om hennes månads dagar. Hur hon fungerar, hur hennes dag idag varit tex. och vad hon tycker om och inte tycker om.
Det kan vara en rolig upplevelse för henne sen när hon blir äldre. Även bilder kommer att finnas i boken.
Hoppas att hon tycker om det!
För jag kommer göra och tycker redan om den!
Nu har Haley lagt sig, badat med sin pappa en stund. Och sen blev hon trött.
Imorgon ska vi ta och städa tillsammans, för nu har vi lovat varandra det, ännu en gång. Sen så ska vi äta middag allihopa och sen ut och hitta på något om vädret tillåter förståss.
Denna långhelgen har vi bråkat, varit på Dalby stenbrott och bara njutit av det fina vädret.
Förresten så har jag, lina och hennes kompisar besökt en nattklubb där vi träffade världens finaste Sara från BB. Fattar ni att vi lyckades träffa henne där? Vi dansade med henne och snackade med henne. Tog bilder också som jag ännu inte lagt in. Men ska försöka göra det imorgon. Hon är trevlig, väldigt trevlig faktsikt. Man kan inte tro det, men hon var inte så borta eller vad man ska säga. Hon stängde inte ut folk, utan hon var trevlig och snackade och lekte inte "känd" bara för att hon varit med i tv, så som många kan göra. När man snacka med henne så kändes det som man hade känt henne ett tag, men det har vi ju inte..
Och det coolaste är nog att hon bor i Lomma, nära oss. Jag tycker det är rätt häftigt!
Nu ska ni få bilder på stenbrottet och sen på Haley som jag tog idag!
STENBROTT, SJUKT FINT!
hon har kommit med roliga grimaser hela dagen(:
4e juni 2011(skulle publicerats inatt)
Hejsan bloggen mitt i natten!♥
Hoppas att allt är bra med er. Med mig är det toppen!
Sa ju att jag skulle skriva mer idag, och det gör jag nu. Men bilderna från dessa dagar kommer under dagen. Då jag inte lagt in dem ännu. Men tro mig ni kommer inte att bli besvikna för er vänte tid. Ni kommer att älska bilderna, för det gör jag.
Igår så träffade jag min syster och hennes kille. Och vi stack till stenbrottet i Dalby. Där var underbart fint med fint vatten. Dit vill jag fler gånger!
Och sen försökte vi grilla med engångsgrill som inte gick, vi köpte en ny men den gick åt helvete den med. Och Haley njöt av varenda sekund, fast hon njöt inte av vattnet direkt. Det tyckte hon inte alls var skönt(inte jag heller, om jag ska vara ärlig). Det var iskallt, men sen blev det över skönt!
Iallafall så stack vi hem efter att vi försökt med engångsgrillarna och grilla här hemma istället, men det gick ju inte heller så jätte bra. Men vi fick mat i oss!
Och nu sitter vi här och sjunger LIPS. Över roligt!
Min syster+respektive är här, hampus syster och respektive är här. Vi har trevligt!
I torsdags var vi i Malmö för att sticka till Breez. Men där var såklart stängt, så vi hade bara ÉTAGE att välja på, men där var 25 års gräns. Men vi fick komma in ändå. Ett undan tag, och där inne träffa vi en underbar och perfekt person! Det berättar jag mer om senare. Ni kommer att älska henne lika mycket som jag!
Nej, nu ska lina och hennes kompis hem, antagligen Mela också.
Har inte sovit alls mycket inatt, men jag är fortfarande inte trött! Men jag ska ändå snart sova!
För behöver min skönhets sömn, haha!
Nej, nu ska jag inte babbla på mer, så vi hörs imorgon♥
GODNATT SÖTISAR♥
BILDER -HALEY.
Tänkte att jag kunde visa lite bilder i och med att jag inte har någon större lust att skriva.
Bilder ni kanske inte sett, eller så har ni sett dem. Men ändå!
Denna gången blev det iallafall på Haley.
JAG LEVER.
Jag lever fortfarande tro mig. Imorgon kommer mer text och bilder. Och en massa roliga nyheter och skojigheter. Men nu ska jag umgås med min familj, syster och hennes kille och hund är här, plus hampus syster, hennes kille och deras kompis(:
Så nu ska vi umgås!
