next to you

vet ni vad? - det känns ovanligt skönt att bara få vara med sig själv. eller bara vara ensam.
inte tänka eller visa hänsyn till någon annan, mer än sig själv och såklart Haley.
att jag får röra mig fritt och vet att jag kan ta mig fram med tåg eller något annat. det är skönt att känna att man inte längre är innelåst. när jag bodde i löberöd kände jag mig mer eller mindre fängslad. bussarna suger och körkort har jag inget! dåligt val!

nu när jag bor här i eslöv hos min mamma känner jag mig friare än någonsin. på mindre än en vecka har jag varit hos min syster och hälsat på 2 gånger, och hon har varit här också.
jag träffar vänner som bor i eslöv. dessutom träffat nya som förstår mig bättre än de som sa att de fanns där och aldrig skulle ta någon parti. vänner som jag vet var jag har, när jag vänder mig om vet jag att de finns där för mig, alltid! det är vad jag kallar vänner!
folk som man trodde stod en nära var bara ett gäng falska människor. inget jag behöver!

hur som helst så är jag lycklig nu. jag mår bra igen! jag har tänkt mycket, och jag tänker fortfarande. men jag har kommit på att ingenting kan göra mig lika lycklig som min dotter. jag behöver inte kärlek. räcker den kärlek jag får av min dotter! jag behöver inte någon som ligger och håller om mig och pussar mig dygnet runt. behöver inte någon som står där, men som ändå inte skyddar mig för allt. då kan jag lika bra göra det själv.

någon dag kanske jag vill testa på kärlek igen. men den dagen är inte idag, inte imorgon eller om några månader. jag vill klara mig själv. vara självständig och bara vara den jag är.
jag vill inte vara någon annan, jag vill vara den människan jag är. och jag tänker inte förändra mig för någon annan heller. för jag vet att någon dag, kommer någon att ta mig exakt för den jag är! & jag väntar hellre till den dagen någon älskar mig för den jag är. och inte för någon som jag borde bli.
visst saknar jag att sova intill någon, saknar att vakna upp av pussar, saknar att stå där och laga mat åt någon som är vrålhungrig. saknar att äta med någon och titta på tv med någon, och känna att vi är en "familj". men jag är helt säker på att den saknaden kommer att försvinna. lågan kommer slockna helt en dag! jag är säker på det!
jag vill få det bekräftat att jag kan vara själv och inte alltid behöver någon som står där vid mig och tittar på när jag blir skadad eller när någon står och skriker och puttar på mig. jag vill ha någon som skyddar mig i alla lägen, någon som älskar mig för den jag är, någon som tar mig framför alla andra. någon som ser mina brister men älskar mig ändå och försöker reda ut det tillsammans med mig. och någon som säger "-våra brister gör oss till människor!"

detta inlägget är inte riktad åt någon. ni som ens tänker tanken att jag hänger ut någon kan sluta direkt. jag berättar det som jag vill, och det som jag känner! & jag har all rätt att känna och tycka det!
berättar inte att någon annan är dålig eller något. men vad jag vill känna och uppleva! thats it!

-one day when the sky is falling i´ll standing right next to you



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0