såhär ser mitt liv ut!
Finns några stycken som är ny läsare här på min blogg och som undrar hur mitt liv ser ut och hur allting har gått till. Om mitt liv alltid varit så bra osv osv. Så nu tänker jag sammanfatta lite saker i detta inlägget.
Mitt liv har inte alltid varit bra. Långt ifrån perfekt om man kan säga så.
Under 2008-2009 hade jag värsta problemet med mina föräldrar. Problem som fick mig att flytta där ifrån och problem som fick mig att må psykiskt dåligt. Trots att det blev bättre med tiden så kom jag aldrig tillbaka till min vanliga familj. För att mina föräldrar skiljde sig. Dock var han som min mamma var gift med inte min riktigt pappa! Men under hela min uppväxt har han varit den enda manliga förebilden för mig. Han har funnits där för mig och jag blev väldigt sårad när jag fick reda på att de hade skiljt sig! Jag grät, många nätter och kvällar! Och ville inte tro att det var sant. Jag ville inte att min mamma skulle vara ledsen, trots att jag under 2009 inte hade kontakt med henne, med tanken på att jag hade flyttat ut där ifrån och bodde i foster hem!
Men jag tänkte på henne och led med henne varje dag. Men tillslut fick vi kontakten. Jag ringde henne och vi snacka och löste det. Och trots att "pappan i mitt liv" var en idiot som lämnade både min mamma och bror och betede sig som en idiot mot mig, så ville jag inte att han skulle försvinna ut ur bilden! Men så fick det gå.
Mitt liv har varit en ren berg och dalbana, flera gånger och under flera perioder. 2008 träffade jag som sagt Hampus, som jag är tillsammans med idag. Han tog mig till de ljusa vägarna och försökte ställa allt på plats! Han var ett stort stöd under den svåra tiden med mina föräldrar! Men även vi har haft det väldigt svajigt. Men det är väl så i alla förhållanden. När tiden blev bättre så kom det ännu ett bekymer. I slutet av 2009 visade sig att jag var gravid(jag hade ingen aning då!). När jag fick reda på det så var det ett nytt år. Jag var i vecka 18 och fick reda på att jag bar min killes barn och självklart mitt eget barn. Alltså Haley! Det var inget vi planerade men när vi väl fick reda på det så visade sig att jag inte kunde göra någon illa som inte gjort mig illa. Vi bestämmde för att behålla Haley och det är jag tacksam över idag. Trots att jag har sömnlösa nätter. Ialla fall när hon är sjuk. Ialla fall så blev 2010 ett år för mig. Ett år som jag ville leva och kunde se fram imot. Ett år som inte gett mig motvind utan medvind hela tiden. Jag är glad över att jag får vara med om ett år då inga problem uppstår! Så nöjd! Jag vet att ingenting är perfekt längre! Jag vet om att det är svåra tider då och då. Men jag vet också att kämpar man så får man det man kämpat för! Så nej, mitt liv har inte varit perfekt. Mitt liv är precis som alla andras! Såhär har ni en lite kort historia om mitt liv de senaste åren.
Men trots alla motvindar så mår jag super bra idag! Jag är nöjd över vad jag kämpade för och nöjd över mina val jag gjort i mitt liv. Så ge aldrig upp! Men kom ihåg inget liv är perfekt!
jag tycker att du är stark som klarar av allt det här trots det du gått igenom. Och du har helt rätt med att inget liv är perfekt. men det blir vad man gör det till:)
du verkar mycket vuxnare än vad du egentligen är. Du är 17 år och en fin mamma och verkar att älska din roll som mamma till din dotter. många ser ner på unga mammor men jag tycker att du är en fin mamma. även fast man är 30+ så betyder det inte att man är en bättre mamma för det! håll huvudet högt.
jag undrar bara hur din relation till din egen mamma är? är det bättre nu än vad du skrev på inlägget?
sköt om dig och ha det bra!:)
jag har nästan precis börjat läsa din blogg och den är verkligen rolig att följa:)
jag undrar om du fortfarande bor i foster familj i såna fall bor din pojkvän med dig och din dotter då? kram:)
